Kändisar och företrädare för alternativ medicin hävdar ofta att fasta spolar ut gifter från kroppen och ger snabb viktminskning. Men forskningen visar att intermittent fasta faktiskt kan få flera allvarliga fysiologiska konsekvenser. I grunden utarmar fasta kroppens näringsreserver, rubbar hormonbalansen, bryter ner muskulatur och försvagar immunförsvaret.
Här går vi igenom de fyra viktigaste riskerna du bör känna till.
Din kropp är ett extremt komplext organiskt system som förlitar sig på miljontals kemiska reaktioner för att hålla alla processer igång. För att fungera optimalt behöver den proteiner, fettsyror, kolhydrater, elektrolyter, vitaminer och mineraler – samt rikligt med vatten.
Periodisk fasta skär av de källor som kroppen normalt använder för att fylla på sina näringslager. På sikt kan detta leda till hälsoproblem som uttorkning, yrsel, mental förvirring, trötthet, anemi, hypoglykemi (lågt blodsocker) och förstoppning.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, och dess funktionsnivå avgör om du bränner energi snabbt eller långsamt. Vid fasta växlar kroppen in i det som kallas svältläge eller överlevnadsläge. Sköldkörtelns uppgift blir då att sänka ämnesomsättningen, vilket gör att förbränningen av näringsämnen sakta ner för att motverka viktminskning.
Samtidigt ökar kroppen sin produktion av kortisol, ett stresshormon. Förhöjda kortisolnivåer kan göra att du känner dig mer stressad – både mentalt, känslomässigt och fysiskt.
Kroppens vitala organ, inklusive hjärnan, kräver en kontinuerlig tillförsel av socker för att fungera. När kosten inte längre levererar någon sockerkälla börjar kroppen istället bryta ner de aminosyror som bygger upp dina muskler och använda dem som bränsle.
En minskad muskelmassa gör dig inte bara svagare – den saktar även ner din fortsatta viktminskning, eftersom muskler är avgörande för kroppens kaloriförbränning i vila.
Den övergripande effekten av att rubba kroppens balans är att immunsystemets förmåga att bekämpa infektioner och hantera inflammation försämras. Fasta kan dessutom störa den bakteriella floran i tarmarna, vilket påverkar kroppens förmåga att bryta ner och ta upp näring från maten framöver.
Viss forskning tyder på att minskat födointag kan starta en avgiftningsprocess där kemikalier som lagrats i fettvävnaden frigörs. Under denna period kan olika personer uppleva huvudvärk, irritabilitet, trötthet och värk i varierande grad – och i vissa fall även förkylningsliknande symtom, när immunsystemet reagerar på den ökade mängden ämnen i blodet.
Trots populariteten kring intermittent fasta är det viktigt att komma ihåg att metoden inte passar alla. Utan tillräckligt med näringsämnen, stabil hormonbalans och bibehållen muskelmassa riskerar du att göra mer skada än nytta för din hälsa. Rådfråga alltid läkare eller legitimerad dietist innan du genomför längre fasteperioder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online