
USA odlar två tredjedelar av världens genmodifierade grödor och producerar mer genmodifierade livsmedel än något annat land. Samtidigt är många länder i andra delar av världen starkt kritiska till användningen av GMO, bland annat på grund av oro för minskad genetisk biologisk mångfald och möjliga negativa hälsoeffekter. President Hugo Chavez införde exempelvis ett förbud mot genmodifierade frön i Venezuela, och Europeiska unionen hade tidigare restriktioner mot import av genmodifierad majs från USA.
Trots dessa kontroverser finns det flera betydande fördelar med GMO, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Här går vi igenom de viktigaste argumenten.
Genmodifierade organismer växer snabbare och når mognad tidigare än sina icke-genmodifierade motsvarigheter. Det ökar lönsamheten eftersom exempelvis fiskodlingar kan ta sin lax till marknaden fortare. Vissa sorter av genmodifierad lax kan växa upp till tre gånger snabbare än vanlig lax.
Amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA har godkänt genmodifierad lax för konsumtion, men organisationer som Greenpeace är kritiska. De är oroliga för konsekvenserna om genmodifierad lax råkar släppas ut i havet och parar sig med vild lax.
Genmodifierade organismer har bättre resistens mot skadedjur, ogräs och sjukdomar än traditionella grödor. Många GMO-växter i USA är resistenta mot herbiciden Roundup. Normalt skulle växter dö vid besprutning med detta medel, men de genmodifierade växterna överlever.
Detta underlättar arbetet för bönder, som kan bespruta sina fält och döda ogräset utan att skada själva skörden.
Genetisk modifiering av nötkreatur kan öka mängden mjölk som djuren producerar, enligt FAO. Detta skulle kunna hjälpa bönder i mindre byar att försörja fler människor med mjölk – särskilt där familjer ofta förlitar sig på endast en eller två kor.
Genmodifierade grödor ger högre skördar än konventionella grödor. Det gör det möjligt för bönder att odla stora mängder livsmedel på relativt små ytor, vilket blir allt viktigare i takt med att världens befolkning växer.
GMO-grödor har dessutom längre hållbarhet, vilket underlättar transporter och minskar svinn, enligt Overseas Development Institute.
Genmodifiering kan också användas för att öka näringsinnehållet i livsmedel. Forskare har exempelvis infogat genen som styr bildningen av A-vitaminstadiet i risväxter. Resultatet är riskorn med betydligt högre halter av A-vitamin än vanligt ris – det så kallade Golden Rice.
A-vitaminbrist är ett stort hälsoproblem i många utvecklingsländer och kan leda till blindhet. Eftersom mer än hälften av världens befolkning äter ris, tror vissa forskare att Golden Rice kan bli en effektiv lösning på detta problem, enligt FAO.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online