Kolhydrater har blivit ett slags skällsord inom bantningsvärlden de senaste åren, mycket tack vare low carb-trenden som växte fram med populära viktnedgångsmetoder som South Beach-dieten och Atkinsdieten. För den som verkligen kan sina näringsbegrepp finns dock en annan term som står nära kolhydraterna: lipider. Lipider, som finns i fettrik mat, har också en negativ klang hos många. Sanningen är att båda är nödvändiga byggstenar i en balanserad kost – förutsatt att de konsumeras med måtta.
Lipidernas främsta uppgift är att stödja cellmembranens funktion, och de är faktiskt avgörande för att cellerna ska fungera som de ska. Begreppet lipid omfattar en hel grupp kemiska föreningar: oljor, fetter, fettsyror, steroider, kolesterol, fosfolipider och triglycerider räknas alla hit.
Kombinera syre, kol och väte så får du en kolhydratmolekyl – alltså ett socker. Cellerna behöver kolhydrater för att få energi. Det finns både nyttiga och onyttiga kolhydrater, och skillnaden ligger i vilken funktion de fyller i kroppen. Goda kolhydrater bryts lätt ner till enkla sockermolekyler som snabbt kan tas upp i blodet. Onda kolhydrater – eller alltför stora mängder även nyttiga kolhydrater – tvingar däremot matsmältningssystemet att arbeta extra hårt för att bryta ner allt socker. Fullkorn, grönsaker, bönor och frukt är exempel på livsmedel rika på goda kolhydrater, medan bakelser, processad mat och majssirap innehåller de mindre gynnsamma varianterna.
Den största skillnaden mellan en lipid och en kolhydrat är att lipiden är mer reducerad, kemiskt sett. Eftersom lipider har färre bindningar som behöver brytas ner under digestionen innehåller de betydligt mer energi per gram än kolhydrater gör. Medan kolhydrater ger cirka 4 kilokalorier per gram levererar lipider hela 9 kilokalorier per gram – nästan dubbelt så mycket. Detta gör fett till en effektiv energikälla, men det innebär också att portionerna lätt blir kaloririka om man inte håller koll på mängden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online