Försäljningen av energibars omsätter över en miljard dollar årligen inom fitnessbranschen. Ursprungligen utformades de enbart för att ge idrottare en snabb energitillskott, men idag finns de i ett stort antal varianter. Vissa typer erbjuder hög näring och protein, medan andra ger knappt mer hälsovinst än en vanlig godisbit. Här går vi igenom de fyra vanligaste kategorierna: måltidsersättningsbars, sportbars, mellanmålsbars och bars med lågt glykemiskt index.
I vår snabbfotade vardag efterfrågas ofta måltider som kan intas på språng. Måltidsersättningsbars är utvecklade för att ersätta en hel måltid och innehåller vanligtvis mellan 200 och 600 kalorier samt höga halter protein. Vissa märken marknadsför sina bars specifikt till personer som vill gå ner i vikt. Läs alltid innehållsförteckningen noga för att säkerställa att baren inte innehåller stora mängder socker eller mättat fett.
Sportbars, som ibland även kallas powerbars, äts ofta av idrottare och träningsentusiaster strax före eller efter ett pass, och ibland även under själva träningen. Kroppen tar snabbt upp deras höga kolhydratinnehåll, och många varianter innehåller dessutom protein för återhämtningens skull. Kända varumärken inom kategorin är PowerBar, Clif Bar och de bars som marknadsförs av Gatorade.
Mellanmålsbars är tänkta att fungera som ett smidigare alternativ till chips eller godis mellan måltiderna. Stora flingproducenter som Kellogg's och Quaker dominerar denna marknad, och barsarna säljs ofta under flera olika namn, bland annat som varianter kopplade till företagens redan etablerade flingprodukter.
Energibars med lågt glykemiskt index syftar till att ge samma effekt som vanliga bars utan att få blodsockret att stiga kraftigt. Socker frisätts långsammare ut i blodet jämfört med bars med högre glykemiskt index, och kroppen tar upp kolhydraterna mer gradvis. Det gör den här typen av bars till ett utmärkt val för diabetiker samt för alla som vill hålla en stabil energinivå under dagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online