Mjölkens hälsofördelar ifrågasattes förr aldrig, och ett glas mjölk var den självklara drycken till i princip varje måltid. Även om mjölk fortfarande har sina förespråkare, har allt fler studier lyft fram dess nackdelar – särskilt när det gäller fettinnehåll och bearbetningsprocesser.
Mjölk är en viktig källa till både kalcium och D-vitamin, två avgörande byggstenar för starka ben och för att förebygga benskörhet. Nästan allt kroppens kalcium lagras i skelettet och tänderna, där det ger struktur och stabilitet. D-vitamin hjälper i sin tur kroppen att ta upp och behålla kalciumet. När kroppen saknar tillräckligt med kalcium börjar benmassan brytas ned.
Ett glas på cirka 2,3 dl innehåller ungefär 300 mg kalcium. Enligt USA:s jordbruksdepartement bör vuxna dricka tre glas mjölk per dag för att täcka sitt behov.
En studie från 2010, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, visade att vuxna som höll diet och drack minst två glas mjölk om dagen gick ner i genomsnitt 5,4 kg mer än deltagare som drack lite eller ingen mjölk alls. Mjölk kan bidra till en ökad mättnadskänsla och dämpa hungerkänslor, och fettsnål mjölk är ett klart hälsosammare alternativ än sockerrika fruktjuicer och läsk. Forskarna tror att det ökade kalciumintaget kan leda till att mer fett utsöndras via tarmen, även om sambandet mellan mjölkkonsumtion och viktminskning ännu inte är helt fastställt.
Samtidigt har annan forskning inte kunnat bekräfta att mjölk direkt påverkar vikten. Studier från 2008, bland annat publicerade i Nutrition Reviews, tyder till och med på att mjökdrickande kan bidra till viktuppgång.
Läkarorganisationen Physicians Committee for Responsible Medicine varnar för att det mättade fett som finns i mjölk kan öka risken för hjärtsjukdom. Fettsnål eller skummad mjölk kan dock vara gynnsam för hjärtat. Enligt en studie från 2008 i American Journal of Clinical Nutrition minskade ett enda glas fettsnål mjölk om dagen en vuxens risk att utveckla hjärtsjukdom med hela 37 procent.
De genmodifierade tillväxthormoner som används inom en del mjölkproduktion kan påverka människans egen hormonbalans. Flera studier har kopplat bearbetad mjölk till en ökad förekomst av hormonrelaterade cancerformer, exempelvis bröstcancer, prostatacancer och äggstockscancer. När kor injiceras med hormonet rekombinant bovint somatotropin (rBST) kan deras mjölkavkastning öka, men djuren blir samtidigt ofta svårt sjuka och får infektioner. Dessa infektioner kan sedan överföras till mjölken och vidare till konsumenten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online