Även om det är sant att körtelproblem, metabola störningar och genetiska faktorer kan bidra till barnfetma i viss utsträckning, är den sorgliga verkligheten att många av de faktorer som leder till övervikt hos barn faktiskt går att påverka. Större delen av dessa faktorer kretsar kring bearbetade livsmedel och en alltmer stillasittande livsstil.
Många fruktjuicer idag sötas med majssirap med hög frukthalt.
En studie från Princeton University har nyligen visat att majssirap med hög frukthalt (HFCS) kan bidra till fetma. Visserligen innehåller HFCS lika många kalorier som vanligt rörsocker, men studien visade att råttor som fick dieter med exakt samma kaloriintag gick upp betydligt mer i vikt när kalorierna kom från HFCS. På liknande sätt ökade laboratoriedjur snabbt i vikt när deras föda innehöll smakförstärkaren mononatriumglutamat (MSG).
Idag innehåller mycket få bearbetade livsmedel varken HFCS eller MSG – och MSG kan dessutom vara svårt att upptäcka, eftersom ämnet kan gömma sig bakom runt 40 olika namn på ingredienslistor.
University of Michigan har konstaterat att barn mellan 2 och 5 år i genomsnitt tittar på tv 32 timmar per vecka – mer än fyra timmar om dagen. All tid framför skärmen tar tid från fysiska aktiviteter, och minskad rörelse ökar markant risken för att ett barn utvecklar övervikt eller fetma.
Från föroreningar som smyger sig in i näringskedjan till växter som efterliknar hormoner – forskare världen över studerar så kallade obesogener. Det är kemikalier som kan bidra till barnfetma genom att antingen signalera till ett barns kropp under utveckling att bilda fler fettceller, eller få kroppen att lagra en större andel av kalorierna som fett.
Vissa obesogener är industriella kemikalier och plaster, exempelvis bisfenol A (BPA), medan andra kan verka så oskyldiga som soja. Forskningen kring obesogener pågår fortfarande, men hittills tyder resultaten på att dessa ämnen har en större effekt på spädbarn och barn under utveckling än på vuxna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online