Kemisk energi i maten – så omvandlar kroppen näring till kraft

Mat innehåller energi som är lagrad i de kemiska bindningar som håller samman molekylerna – grupper av atomer som bildar de näringsämnen vi äter. När maten passerar genom matsmältningssystemet bryts dessa bindningar ner och den kemiska energin frigörs, vilket gör att den kan omvandlas till andra energiformer som kroppen behöver för att fungera.

Energins olika former

Processen där organiskt material bryts ner för att frigöra den energi som finns lagrad i det kallas cellandning, eller respiration. Den frigjorda energin kan därefter omvandlas till flera olika former beroende på kroppens behov:

• Mekanisk energi – driver musklernas rörelser, allt från ett enkelt steg till intensiv träning.
• Elektrisk energi – möjliggör hjärnans och centrala nervsystemets funktioner.
• Kemisk energi – används när nya kemiska bindningar skapas och ny vävnad byggs upp.
• Värmeenergi – bidrar till att hålla kroppstemperaturen stabil.

Källor till kemisk energi

Mat består av många olika näringsämnen, men de som innehåller mest energi är lipider (fetter), kolhydrater (molekyler som består av kol, väte och syre) samt proteiner (kedjor av aminosyror).

I kroppen lagras energin huvudsakligen på två sätt: som glykogen, en kolhydrat som lagras i musklerna och levern för snabbt tillgänglig energi, samt som fettreserver som utgör kroppens långsiktiga energidepå.

Kostbehov

Oavsett livsstil behöver alla människor en kost som i grova drag består av cirka 55 procent kolhydrater, 30 procent fetter och 15 procent proteiner. Dessa proportioner hjälper till att säkerställa att kroppen får en balanserad tillförsel av både energi och byggstenar – för vardagsaktiviteter likväl som för mer krävande fysisk prestation.