
MFP-faktorn är ett näringsämne som finns naturligt i vissa livsmedel – framför allt kött, fisk och fjäderfä – och som spelar en viktig roll i kroppens upptag av järn. Ämnet är särskilt betydelsefullt för absorptionen av så kallat icke-hemjärn, en form av järn som är notoriskt svår för kroppen att ta upp.
Intressant nog är MFP-faktorn ett av flera näringsämnen vars exakta kemiska struktur och verkningsmekanism ännu inte har kartlagts helt. Med andra ord vet vi att faktorn fungerar – men forskarna är fortfarande osäkra på exakt hur den gör det.
Järnet i vår mat kan delas in i två huvudkategorier: hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är bundet till hemoglobin i kött, fågel och fisk och är relativt lätt för kroppen att absorbera. Författarna Ellie Whitney och Frances Sienkiewicz Sizer konstaterar i sin bok "Nutrition: Concepts and Controversies" att cirka 23 procent av hemjärnet tas upp i matsmältningssystemet.
Icke-hemjärn återfinns främst i växtbaserade livsmedel och är betydligt svårare för kroppen att tillgodogöra sig. Här kommer MFP-faktorn in i bilden. Eftersom faktorn finns i kött, fisk och fjäderfä kan den kraftigt förstärka upptaget av icke-hemjärn – med upp till fyra gånger.
Tack vare MFP-faktorns positiva inverkan på järnupptaget ger blandade måltider – alltså måltider som kombinerar animaliska och vegetabiliska livsmedel – en markant förbättrad järnnivå i blodet. Faktorn i de animaliska livsmedlen hjälper järnet från växtdelarna ut i blodbanan, samtidigt som järnet från köttet också absorberas. Enligt Whitney och Sizer kan hela 18 procent av järnet i en blandad måltid tas upp av kroppen.
Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) globala databas om anemi lider omkring två miljarder människor världen över av järnbrist, vilket gör det till den vanligaste näringsbristen på jorden. WHO uppskattar dessutom att en eliminering av järnbrist skulle kunna höja nationell produktivitet med upp till 20 procent. Hård fysisk träning, menstruationsblödningar och dåliga kostvanor är några av de vanligaste orsakerna – och även välbärgade befolkningar drabbas av problemet.
Förutom MFP-faktorn kan även C-vitamin öka järnupptaget – med upp till tre gånger. Det ger oss ytterligare ett skäl att äta varierade måltider som innehåller både växt- och djurbaserade livsmedel. En skiva tomat i en kycklingmacka innehåller exempelvis C-vitamin som förbättrar järnupptaget från både brödet och salladen. Samtidigt bidrar MFP-faktorn i kycklingen till att maximera mängden järn vi kan ta tillvara på från hela mackan.
Trots att vi vet var MFP-faktorn finns och vad den åstadkommer, är mekanismerna bakom dess gynnsamma effekter till stor del okända. När forskarna får en bättre förståelse för ämnet hoppas man kunna utveckla mer effektiva behandlingar mot anemi och järnbrist – något som skulle kunna förbättra hälsan för miljontals människor världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online