1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Magnesiumets effekter på hjärtat – därför är mineralet livsviktigt

Magnesium är ett av kroppens allra viktigaste mineraler – särskilt för hjärtat. Samtliga organ, i synnerhet hjärtat, liksom musklerna och njurarna, är beroende av magnesium för att fungera optimalt. Utöver att hjälpa hjärtat att behålla sin kraft bidrar mineralet till uppbyggnaden av tänder och ben, deltar i energiproduktionen, aktiverar enzymer samt stödjer elektrolytbalansen, muskelfunktionen, det centrala nervsystemet, syreupptaget och glukosomsättningen. Magnesium hjälper dessutom till att reglera nivåerna av kalcium, zink, koppar, kalium, D-vitamin och många andra näringsämnen.

För låga magnesiumnivåer kan få allvarliga konsekvenser för hjärtat. Bristen kan bidra till hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och extra hjärtslag – därför är det viktigt att se över sitt magnesiumintag.

Hjärtat och magnesium

Hjärtat behöver en tillräcklig mängd magnesium för att fortsätta slå. I värsta fall kan hjärtat sluta slå helt om magnesiumnivåerna blir för låga, vilket kan utlösa en hjärtinfarkt. En god magnesiumstatus är därmed avgörande för att upprätthålla en normal hjärtrytm.

Magnesium ges även till vissa patientgrupper för att minska risken att utveckla förmaksflimmer och hjärtarytmier (oregelbundna hjärtslag), samt till patienter som lider av hjärtsvikt.

Tidiga tecken på att magnesiumnivåerna påverkar hjärtat kan visa sig som förändringar i pulsen, kärlkramp (angina) eller svimningsanfall efter mycket tung fysisk ansträngning eller idrottslig aktivitet. Uppstår dessa besvär bör du notera när de inträffar och kontakta läkare så snart som möjligt.

Magnesium i maten

Du kan få i dig magnesium genom maten du äter. Livsmedel som är särskilt rika på mineralet är tofu, melass, fullkorn, baljväxter, nötter, frön, frukt – framför allt bananer – grönsaker, örter (salvia, basilika, fänkål, spiskummin, mejram, dill och bergmynta), alger samt bladgrönsaker.

I praktiken är det dock lättare sagt än gjort att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten. Av den anledningen får de flesta människor i sig mindre magnesium än vad kroppen faktiskt behöver.

Symtom på magnesiumbrist

Många lider av magnesiumbrist, med eller utan att veta om det. Vanliga symtom kopplade till brist på magnesium är huvudvärk, migrän, trötthet, muskelkramper och spasmer, sömnproblem, låg energi, ryggvärk, hjärtbesvär, njursten, benskörhet (osteoporos), insomni, högt blodtryck, depression, uppmärksamhetsstörningar, krampanfall samt led- och reumatiska besvär.

När magnesiumnivån är låg hamnar kroppen i obalans – och då kan många andra näringsämnen och mineraler inte längre fungera korrekt heller.

Bra att veta

Känner du igen flera av symtomen ovan kan det vara klokt att prata med din vårdcentral innan du börjar med kosttillskott. Ett enkelt blodprov kan ge vägledning, och en legitimerad dietist eller läkare kan hjälpa dig att bedöma om ditt intag behöver justeras – antingen genom kostförändringar eller via tillskott.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online