Det pågår en livlig debatt om hur hälsosam kokosolja egentligen är, och om fetterna i oljan är skadliga eller nyttiga för kroppen. Här går vi igenom både fördelarna och de viktigaste varningarna.
Kokosolja består av hela 92 procent mättat fett – den typ av fett som American Heart Association betraktar som mest problematiskt i kosten och som länge kopplats till hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt består det mättade fettet i kokosolja till stor del av medelkedjiga triglycerider (MCT), som förespråkarna menar hanteras annorlunda av kroppen än långkedjiga fetter. MCT tas upp snabbt och används lätt som energi istället för att lagras, vilket gör dem enklare för kroppen att bearbeta.
Kokosolja är särskilt rik på laurinsyra, en förening med antibakteriella och antivirala egenskaper. Forskning tyder dessutom på att laurinsyra kan höja nivåerna av det goda HDL-kolesterolet, samtidigt som effekten på det onda LDL-kolesterolet är mindre uttalad än hos många andra mättade fetter.
Det är viktigt att skilja mellan jungfrulig, kallpressad kokosolja och delvis hydrogenererad kokosolja, som ofta återfinns i färdigförpackade livsmedel. Vid hydrogenerering bildas farliga transfetter, vilka är skadliga för hjärtat och blodkärlen. Denna typ av kokosolja bör därför alltid betraktas som ohälsosam och undvikas.
Kokosolja har en av de högsta rökpunkterna bland matoljor, vilket innebär att den tål hög värme utan att brännas. När olja hettas upp för mycket kan giftiga kemiska föreningar bildas, vilket gör kokosolja potentiellt säkrare än oljor med låg rökpunkt vid stekning och wokning.
Läkare, forskare och organisationer på båda sidor av debatten är dock överens om en sak: all olja kan bli ohälsosam om den konsumeras i överskott. Kokosolja är kaloririk, så använd den med måtta som en del av en varierad och balanserad kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online