En modifierad proteindiet förekommer i två grundläggande former. Vissa varianter begränsar mängden protein i kosten för att motverka en kronisk sjukdom, exempelvis leversjukdom. Andra kosthållningar – ofta hos idrottare eller personer som vill gå ner i vikt – bygger i stället på ett ökat proteinintag samtidigt som mängden kolhydrater och fett minskas. Vilken typ som passar dig bäst beror på din aktuella hälsosituation samt dina tränings- och hälsomål.
Kosthållningar med begränsat protein följs oftast av personer med leversjukdom eller liknande medicinska tillstånd som hindrar kroppen från att bearbeta protein korrekt, vilket kan ge upphov till överflödiga biprodukter som ammoniak i blodet. Välj därför proteinfattiga alternativ till vanliga källor som kött; bönor och nötter är utmärkta källor som inte bildar dessa biprodukter i samma utsträckning.
Fördela maten över dagen i fem eller sex mindre måltider. Det stabiliserar ämnesomsättningen och gör det lättare för kroppen att bearbeta små mängder protein åt gången.
Du som vill sänka ditt proteinintag bör sikta på cirka 0,8 gram protein per kilogram kroppsvikt, vilket motsvarar ungefär 45 gram protein för en kvinna som väger 54 kilogram. Kom ihåg att detta endast är en allmän riktlinje – fråga alltid din läkare om exakt vilka näringsbehov du har.
Proteinrika dieter har blivit allt populärare bland idrottare, personer som vill bygga magra muskler och de som vill bli av med några överflödiga kilo. En central del av denna kost är att hålla fettinnehållet lågt samtidigt som kolhydratintaget hålls måttligt för att bibehålla en stabil ämnesomsättning. De mest grundläggande riktlinjerna innebär att cirka 30 procent av kalorierna kommer från protein, medan fettet hålls under 15 procent av det totala kaloriintaget; resten får du från kolhydrater. Denna kost passar utmärkt för idrottare som vill behålla eller öka muskelmassan, eftersom den fortfarande innehåller tillräckligt med kolhydrater för att driva träning och fysisk aktivitet.
Andra varianter av proteinrik diet höjer proteinandelen till över 50 procent. Michael R. Eades, medicine doktor, menar att en minskning av kolhydraterna tvingar kroppen att använda fett som bränsle och därmed driver ämnesomsättningen i ”överväxel”. Detta kan vara ett bättre val för dig som främst vill gå ner i vikt.
Påbörja aldrig en ny kostregim utan att först rådfråga vårdpersonal, särskilt om du har befintliga hälsotillstånd som kan öka risken för komplikationer. Under dietens gång förändras kroppens fysiologi, men det ska inte leda till några större hälsoproblem. Upplever du yrsel, minnesproblem eller kraftig trötthet ska du avbryta dieten och söka medicinsk vård. Fortsätt gärna träna regelbundet under perioden – det håller ämnesomsättningen igång och förbättrar dietens effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online