Låg-GI-kost innebär att man byter ut snabba kolhydrater mot långsamma, med målet att bibehålla en stabil vikt, kontrollera blodsockret, öka uthålligheten och förbättra kolesterolvärdena. En stor del av de livsmedel som rekommenderas inom denna kost är dock samtidigt vanliga källor till allergier, särskilt hos barn.
Flera av de livsmedel som ofta rekommenderas i en låg-GI-kost – exempelvis vete, majs, soja, nötter och vissa frukter – hör till de vanligaste allergiutlösarna. De kan orsaka reaktioner hos personer med glutenintolerans samt hos individer som är känsliga mot specifika livsmedel.
En allergisk reaktion mot livsmedel med lågt glykemiskt index aktiverar antikroppar som leder till att histamin frisätts i kroppen. Detta kemiska ämne ansvarar för inflammationen som ligger bakom de typiska allergisymtomen.
Låg-GI-kost är rik på fibrer och fattig på fett, vilket i grunden är hälsosamt. Eftersom kosten ofta innebär att man äter mer av vissa substitut som man tidigare inte konsumerade regelbundet kan dock vilande allergier väckas till liv. Ökad exponering för ett nytt livsmedel kan alltså med tiden utveckla en känslighet som inte fanns tidigare.
Enligt Asthma and Allergy Foundation of America (AAFA) känns matallergier igen på symtom som illamående, diarré, kräkningar, kliande nässelutslag, täppt näsa och andningssvårigheter. Hos mycket känsliga personer kan reaktionen leda till anafylaxi eller astmaanfall, vilket kräver omedelbar vård.
Det mest effektiva sättet att förebygga allergiska reaktioner är att helt eliminera allergenet från kosten. Enligt AAFA kan matallergier diagnostiseras med provokationstester (food challenge) eller RAST-blodprov, där antikroppssvaret och eventuella hudreaktioner mäts.
Vid misstanke om matallergi bör du alltid kontakta läkare eller allergolog innan du gör större förändringar i din kost, så att du får en korrekt diagnos och individanpassad rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online