Dadlar är en självklar del av kosten i Mellanöstern, där de har ätits som baslivsmedel i århundraden. Träden som bär frukten är imponerande stora och kan ge tusentals dadlar per växtsäsong. Utöver sin plats i köket har dadlar länge använts inom traditionell islamsk medicin och är rika på vitaminer och mineraler.
Daddelpalmen kan bli upp emot 30 meter hög, med blad som mäter fyra till fem meter. Bladen växer runt stammen i ett spiralformat mönster. Ett träd bär vanligtvis fem till tio klasar, och en enda stor klase kan innehålla mer än 1 000 dadlar.
Daddelpalmen börjar bära frukt redan vid tre till fem års ålder, men når inte full produktionskapacitet förrän vid tio till tolv års ålder. Med goda förhållanden kan trädet leva i upp till 150 år.
Den mogna dadeln är lätt att känna igen: mörkbrun med tjockt, rynkigt skinn och en glansig yta. Formen är oftast oval och längden ligger vanligen mellan två och sju centimeter. Det finns flera sorter som skiljer sig i konsistens, färg, storlek, form och smak – bland andra Deglet Noor, Bahri, Golden Princess, Barakwi, Halawy, Khalas, Hilali, Medjool och Khadrawy.
Dadlar används framför allt som ingrediens i mellanösterisk matlagning, men populariteten ökar stadigt även i USA och andra länder.
Medjool-dadeln är den vanligaste sorten i den amerikanska handeln och räknas samtidigt som både den största och dyraste varianten. Den är mycket söt och saftig, och innehåller vitaminerna A, A1, C, B1, B2, B3, B5 och B6. Dessutom är dadeln rik på magnesium, fosfor, järn, kalcium, kalium, protein och fibrer.
Dadlar innehåller relativt få kalorier, är fria från fett och kolesterol och saknar natrium helt. Å andra sidan är de rika på kolhydrater, vilket innebär att personer med blodsockerproblem bör äta dem med viss måtta.
Färska dadlar passar utmärkt som mellanmål eller dessert. Kärnan kan enkelt tas bort, varefter frukten kan fyllas med exempelvis nötter, apelsinskal, citronskal eller cream cheese.
Dadlar är också uppskattade i bakverk och tillagade rätter. Kakor, bröd och puddingar är klassiska exempel på bakverk som innehåller dadlar.
Inom mellanosterisk matlagning används dadlar i sallader, glass, bakverk och milkshakes, liksom i en rad andra drycker.
Enligt institutionen för växtvetenskap vid University of California i Davis uppvisar beduinaraber som regelbundet äter dadlar en betydligt lägre förekomst av cancer och hjärt-kärlsjukdom än personer som sällan eller aldrig gör det.
Traditionellt har dadlar använts mot flera olika åkommor i den islamiska världen. De har bland annat använts mot luftvägsbesvär och för att stimulera hjärtverksamheten. Dadeln kan även beredas till en salva som lindrar hudirritation och hjälper sårläkning.
Man tror dessutom att dadlar stärker livmoderns muskulatur under graviditetens sista trimester, vilket sägs underlätta utvidgningen av livmodern vid förlossningen. Även ammande kvinnor rekommenderas ofta att äta dadlar för att tillföra extra näring i kosten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online