Cellernas ämnesomsättning styrs till stor del av hur cellmembranet fungerar. Vilka material som rör sig in och ut ur en cell regleras av de ämnen som bygger upp membranet. Kolesterolets roll i cellmembranets funktion är central – det hjälper till att hålla detta tunna hölje intakt och underlättar transporten av nödvändiga näringsämnen in och ut ur cellen.
Kolesterol är ett fettämne som produceras av levern. Det klassificeras som en lipid och återfinns i varje enskild cell i kroppen. Cellmembranet är rikt på kolesterol, som kan utgöra upp till 50 procent av membranets kemiska innehåll. Även membranen som omger organellerna – de strukturer som finns inuti cellen – innehåller kolesterol.
Eftersom kolesterolemolekyler är mindre och mindre täta än de omgivande molekylerna utgör de dock bara omkring 20 procent av cellmembranets totala massa, det vill säga dess vikt.
Kolesterols kemiska uppbyggnad spelar en avgörande roll för hur det hjälper cellmembranet att utföra sina nödvändiga funktioner. Varje cells membran, även kallat plasmamembran, består av ett dubbelt lager av fosfolipider, proteiner och kolesterol. En vattenliknande vätska fyller cellen och även mellanrummen mellan cellens inre strukturer. Alla beståndsdelar i plasmamembranet bidrar till att reglera vilka ämnen som kan passera in och ut ur cellen.
Fosfolipider består av fettsyror och fosfathuvuden. Precis som hos de flesta fettliknande ämnen är fettsyredelen av en fosfolipid olöslig i vatten, medan fosfatföreningen är vattenlöslig. Fosfathuvudena är placerade på både insidan och utsidan av cellmembranet, medan fettsyrorna endast finns på membranets insida.
Liksom fosfolipiderna är kolesterolemolekylerna delvis vattenlösliga och delvis vattenolösliga. Tack vare detta kan både de vattenlösliga och de vattenolösliga komponenterna hos fosfolipider och kolesterol vävas samman genom hela membranet. På så sätt kan de reglera vilka typer av material som transporteras in i och ut ur cellen.
En kolesterolemolekyl består av en hydroxylgrupp, fyra kolväteringar som omger hydroxylgruppen samt en kolvätesvans. Hydroxylgruppen utgör den vattenlösliga delen, medan kolvätedelarna är vattenolösliga. När kolväteringarna ligger mot utsidan dras fettsyrakedjorna från närliggande fosfolipider till kolesterolemolekylerna.
Denna dragningskraft hjälper till att stabilisera membranets yta genom att hålla den intakt. Kolesterolemolekylerna bidrar alltså till att upprätthålla membranets hållbarhet, så att det klarar av det kontinuerliga flöde av material som ständigt passerar in och ut genom det.
Cellproteiner är avgörande för cellens liv och funktion. Proteinmolekyler förekommer i olika former och storlekar beroende på typ. Vissa proteinmolekyler behöver förflytta sig i grupper för att fungera korrekt. När så är fallet krävs en lipidbärare som transporterar dessa proteingrupper genom cellmembranet. Bärarna består av höga koncentrationer av kolesterol och fosfolipider med långa fettsyrakedjor. Dessa långa kedjor sträcker sig hela vägen in till cellmembranets insida och fungerar som en vägledning för lipidbärarna.
Kort sagt är kolesterol oumbärligt för cellmembranets stabilitet och selektiva permeabilitet. Genom att samverka med fosfolipider och proteiner ser det till att membranet varken blir för stelt eller för löst, vilket gör att cellen kan bibehålla sin skyddande barriär samtidigt som nödvändig transport av näringsämnen och andra substanser möjliggörs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online