En kost som innehåller mycket sura livsmedel, exempelvis kött, och lite basbildande livsmedel, som frukt och grönsaker, kan störa kroppens pH-balans och i värsta fall bidra till acidos – det vill säga en ökad syrahalt i blodet.
Alla livsmedel delas in i två kategorier: basbildande eller syrabildande. Klassificeringen grundas på den effekt livsmedlet har på urinens pH-värde efter intag. Ökar ett livsmedel urinens surhet efter konsumtion betraktas det som ett surt livsmedel. Ökar det istället urinens alkalinitet klassificeras det som basbildande.
Kidneybönor, brytbönor, plommon, färdigköpta juicer, dinkel, fullkornsris, rågbröd, groddbröd, inälvsmat, fisk från kalla vatten, ägg, pumpa, sesamfrön, solrosfrön, majsolja, fetare mejeriprodukter, margarin och honung räknas som svagt sura livsmedel.
Potatis utan skal, pintobönor, vita bönor, limabönor, konserverad frukt, vitt ris, havregryn, pekannötter, cashewnötter, pistaschnötter, kaffe, vin, kyckling, kalkon, lammkött, opastöriserade mejeriprodukter samt de flesta kryddor och smaksättningar är måttligt sura.
Blåbär, tranbär, torkade plommon, vete, vitt bröd, pasta, nötkött, fläskkött, skaldjur, ost, glass, jordnötter, valnötter, öl och andra alkoholhaltiga drycker är starkt sura livsmedel.
Det är inte bara maten som spelar roll – några icke-livsmedelsrelaterade källor kan också påverka urinens pH. Mineralvatten och hårt vatten är basbildande, medan mjukt vatten är surt. Även läkemedel och tillskott som antibiotika, mineralpreparat, vitaminer och syraneutraliserande medel kan påverka urinens pH. Det kan då behövas ytterligare koständringar för att kompensera för de pH-förändringar dessa skapar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online