Granola är en av frukostens mest omdiskuterade livsmedel. Müslin – gjord på havregryn, nötter och frukt, överdragen med honung eller sockerlag och därefter ugnsbakad – hyllas av vissa som hälsokost och kritiseras av andra som en fettfylld varg i fårakläder. Nyckeln till att förstå granolas hälsoeffekter ligger i att välja rätt sorts granola och läsa innehållsförteckningen noggrant.
Granola (då under namnet "granula") uppfanns av Dr. James Caleb Jackson, som drev Jackson Sanitarium, ett hälsobad i Dansville i delstaten New York. Produkten gjordes på grahammjöl – en helkornsmjöltyp som utvecklats av Sylvester Graham, en tidig kostreformator som riktade skarp kritik mot det allt vanligare vita mjölet i amerikanska hem – och marknadsfördes som hälsokost.
Sedan kom Dr. John Kellogg, grundaren av flingotillverkaren Kellogg Company, med en egen flingprodukt som också hette "granula". Likheten mellan hans produkt och Jacksons var slående, och Jackson stämde Kellogg – och vann. Kellogg bytte namn på sin produkt till "granola" och började utveckla den för den kommersiella marknaden.
På 1960-talet exploderade granolakonsumtionen, till stor del driven av hippierörelsen och ett förnyat intresse för hälsosam mat. Idag ökar populariteten återigen, i takt med att konsumenterna fortsätter söka hälsosamma, ekologiska och prisvärda livsmedel.
Eftersom begreppet "granola" kan användas om vilken ugnsbakad, sötad müsli på havregryn som helst, beror hälsofördelarna på vilken typ du äter. Sortimentet sträcker sig från det allra enklaste (havregryn, nötter och lite honung) till det lyxiga och utsmyckade (torkade blåbär, yoghurtdroppar, mandlar med mera).
När du köper granola i butiken bör du därför alltid studera näringsinformationen och läsa ingredienslistan på förpackningen. Ta reda på hur mycket socker, fett och kalorier din granola innehåller. Söker du en hälsosam matvara bör du givetvis skippa blandningar med choklad, högt sockerinnehåll eller mycket olja. Välj hellre ekologiska märken utan tillsatt socker. Hittar du ingen variant du verkligen gillar – gör din egen! Då bestämmer du själv exakt hur mycket socker och olja som tillsätts.
Tillverkad enkelt och ansvarsfullt kan granola erbjuda flera goda hälsoeffekter. Havregrynen bidrar med rikligt med fibrer, som är viktiga för matsmältningen, medan frukten och nötterna tillför värdefulla vitaminer och näring. Mandlar kan exempelvis hjälpa till att sänka kolesterolet, och tranbär har kopplats till god urinvägshälsa. Korn och havre innehåller dessutom antioxidanter som kan stärka kroppen och förebygga sjukdom.
Allt med granola är dock inte positivt. Moderna granolabars och granolaflingor kan vara laddade med socker och olja, vilket gör dem lurigt täta på mättat fett och kalorier. Granolas rykte som hälsokost är därför skakigt – främst för att konsumenterna tenderar att föredra bearbetade, kraftigt sötade varianter framför mer naturliga alternativ.
Kom ihåg: allt i måttlig mängd! Vissa märken är nyttigare än andra, men försök att inte överdrivaportionerna. Och glöm inte att granola, trots att det är ett nyttigare val än exempelvis en korvsmörgås, ändå bidrar med egna kalorier till ditt dagliga energiintag.
Granola äts oftast som flingor med mjölk, men fungerar också utmärkt som ingrediens i andra rätter. Granolabars är små rektangulära snacks gjorda på granola. Hälsoriskerna liknar de hos granola i sig: för att locka barn fyller många tillverkare sina bars med socker, stärkelse – till och med godis! Leta efter bars med mindre tillsatt socker, nyttigare ingredienser och helt utan godisinnehåll (alltså utan chokladdroppar eller kexbitar).
Granola kan även serveras i yoghurt för att ge frukosten extra textur och krispighet. Se till att använda ett nyttigt granolamärke – och välj samtidigt en hälsosam, fett- och sockerfattig yoghurt. Grekisk yoghurt, som är krämigare i sin konsistens, finns i fettreducerade varianter och utgör en utmärkt bas för en granola-yoghurt-kombination.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online