Nutritionister är specialister inom livsmedelsvetenskap. Deras studier fokuserar på näringslärets biokemiska och fysiologiska effekter på människokroppen. Nutritionister som arbetar i fältet eller i egen praktik ägnar sig ofta åt att identifiera näringsbrister som orsak till sjukdom, eller att fastställa individuella näringsbehov för att hantera specifika hälsoproblem.
Området för näringsstudier är dock inte begränsat till frågor om vilka livsmedel som kan förebygga cancer eller vad man bör äta för att lindra klimakteriebesvär. Karriärmöjligheterna för en certifierad nutritionist sträcker sig från privatpraktik och konsultverksamhet till tjänster inom folkhälsan. Nutritionister arbetar på sjukhus, skolor och medicinska forskningsinstitut likväl som inom näringslivet.
Under de senaste åren har allt fler människor blivit medvetna om vikten av hälsosamma livsstilsval, vilket även innebär en ökad medvetenhet om livsmedelens näringsvärde. Detta har lett till en expansion inom näringsvetenskaperna. Ord som antioxidant och bioflavonoider har blivit en del av vardagsspråket. Människor vill anpassa sin kost efter specifika behov, exempelvis högt blodtryck eller ökad muskelmassa. Att vända sig till en nutritionist i stället för en allmänläkare i sådana kostfrågor blir alltmer vanligt.
Yrket nutritionist är på många sätt fortfarande ett framväxande yrke. Även om forskningsområdet inte är nytt inom livsmedelsvetenskapen är regleringen och tillsynen av yrkesutövningen fortfarande otydlig. Begreppen nutritionist och dietist används ibland synonymt, men de representerar två separata yrken. En dietist har minst en kandidatexamen och är registrerad som legitimerad dietist. Hen arbetar exempelvis på sjukhus, vårdinrättningar eller skolor med att ta fram kostrekommendationer, hantera livsmedelsförsörjningen och övervaka distributionen. En nutritionist behöver däremot inte nödvändigtvis ha en examen eller ens certifiering. I princip kan vem som helst med bakgrund inom livsmedelsvetenskap eller ett relaterat område kalla sig nutritionist.
En kvalificerad nutritionist har genomfört minst en kandidatexamen inom livsmedels- och näringsvetenskap. Utbildningen bör omfatta kurser i biokemi, biologi, epidemiologi, näringsfysiologi och näringsbiokemi.
En kvalificerad nutritionist kan även söka certifiering hos exempelvis Certification Board for Nutrition Specialists (CBNS) eller American Society for Nutritional Sciences (ASNS). Dessa institutioner ställer stränga krav för certifiering. För att kvalificera sig hos ASNS måste en nutritionist bland annat ha publicerat forskning inom området och fortfarande vara aktivt verksam i fältet.
Den som söker råd hos en nutritionist bör alltid kontrollera nutritionistens meriter innan hen anlitar dennes tjänster.
Nutritionistens arbetsområde begränsas inte till individuell rådgivning. Liksom dietisten kan nutritionisten hitta karriärmöjligheter inom både den offentliga och privata sektorn. Nutritionister kan anställas inom marknadsföring och reklam. Tack vare sin kunskap om näringsvärde och dess samband med människors hälsa kan en nutritionist bidra med värdefulla insikter om hur en viss produkt eller ett visst livsmedel bäst marknadsförs för att attrahera konsumenter. Inrättningar som cancervårdscenter eller kvinnohälsocenter erbjuder också spännande möjligheter. Här ger nutritionisten patienter råd om kosten för att bättre hantera deras tillstånd eller biverkningarna av behandlingar. Myndigheter och organisationer anställer även kvalificerade nutritionister. En nutritionist kan delta i studier av utbredda näringsbrister eller arbeta inom Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA).
Enligt utgåvan 2008/2009 av det amerikanska arbetsmarknadsdepartementets yrkeshandbok förväntas både dietist- och nutritionistyrkena växa med nio procent under det kommande decenniet. Stort intresse kommer att riktas mot äldres hälsa och vård i takt med att babyboom-generationen når pensionsåldern. Det bör dock noteras att efterfrågan på nutritionister blir lägre på vårdhem men högre i hälsocenter och öppenvårdsenheter. Prognosen bygger på trenden mot hälsosammare livsstilar bland dagens äldre jämfört med tidigare generationer.
Nutritionistens roll inom medicinen får allt större ansvar. I takt med att man lägger större vikt vid näringens betydelse för en hälsosam livsstil, samt dess roll i behandling och läkning av sjukdomar och åkommor, blir nutritionisten mindre en renodlad kostkonsult och mer en tekniker inom hälsostyrning. Läkare börjar betrakta nutrition som en del av patientbehandlingen, råder patienter om kostförändringar för att bättre hantera sin hälsa och förlitar sig i vissa fall mindre på receptbelagda läkemedel. Dessa läkare lär i ökande grad bygga på publicerad forskning från kvalificerade nutritionister.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online