1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Dåliga vanor som bidrar till viktökning under högskoleåren

Övergången till högskolan kan vara en mycket spännande, men också stressig, tid i en ung människas liv. Stressiga situationer, nya vänner och nya fritidsaktiviteter skapar tillsammans en miljö där viktökning lätt uppstår. Perioden är så pass känd att den fått ett eget namn: "Freshman Fifteen" – de femton pund (cirka sju kilo) som många studenter lägger på sig under sitt första år. Viktökning beror sällan på en enda dålig vana, utan snarare på att flera ohälsosamma beteenden kombineras.

Överätning i matsalen

Glass bör vara en njutningsmat, inte en egen livsmedelsgrupp.

För de flesta studenter som bor på campus ingår en kostplan i skolans matsal i boendet. Matsalarna måste följa riktlinjer från den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC och erbjuda näringsriktig mat till studenter och personal – men de kan förstås inte tvinga någon att äta av den. Kafeteriorna erbjuder dessutom ofta glassmaskiner med självservering, sundae-barer och sockrade frukostflingor. Många studenter lockas av dessa sötsaker eftersom de inte hade fri tillgång till dem hemma hos föräldrarna, eller helt enkelt för att de känns tröstande. Problemet är att tröstmat oftast innehåller mycket fett och kalorier.

Minskad motion

Dator- och tv-spel kan skapa stillasittande vanor.

Högskolelivet är hektiskt och många studenter tycker helt enkelt inte att de hinner träna. Aktiviteter som tränger bort fysisk aktivitet är bland annat tv-tittande, spelande av tv-spel och timmar framför sociala medier. Dessutom kräver studierna mer tid för plugg och läsning, vilket ytterligare minskar tiden för motion. CDC rekommenderar 30 minuters fysisk aktivitet per dag för att hålla en hälsosam vikt och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Att äta vad gruppen äter

Pizza kan smaka gott, men den är full av mättat fett och kolesterol.

Rumskamrater blir en mycket viktig del av studentlivet, och matvanorna påverkas lätt av omgivningen. Det kan leda till överätning, fler måltider än vanligt och sena kvällssnacks – allt som gynnar viktökning. Studenter tar ofta till kaloririka alternativ som poptarts och snabbmat som mellanmål mellan föreläsningarna, eller som ersättning för näringsrika måltider. Att äta när man är hungrig och behöver energi är den bästa principen, men i den här åldern är maten oftare en social aktivitet än ett verkligt behov. Enligt forskare vid Johns Hopkins University kan bara 200 extra kalorier om dagen ge en viktökning på över nio kilo på ett år.

Ökad alkoholkonsumtion

I USA är den lagliga åldern för att konsumera alkohol 21 år.

Alkohol är en vanlig del av studentlivet på många lärosäten, inte minst eftersom många studenter fyller 21 under tredje eller fjärde året. Alkohol innehåller 7 kalorier per gram – mer än kolhydrater men mindre än fett. Den bryts dessutom ner på ett annat sätt i kroppen än både fett och kolhydrater och har flera andra negativa effekter, bland annat på reaktionsförmåga, omdöme, temperaturreglering och vätskebalans. Ett rejält drickande på en enda kväll kan kosta lika många kalorier som en hel dags måltider. Alkohol är dessutom uttorkande, och en baksmälla gör det nästan omöjligt att genomföra planerad träning dagen därpå.

Genom att bli medveten om dessa vanor – äta med eftertanke, prioritera daglig rörelse, tänka på portionsstorlekarna och vara måttfull med alkohol – kan du njuta av studentlivet fullt ut utan att låta de femton första kilona bli en verklighet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online