Stormarknadernas hyllor är fyllda med produkter som innehåller sötningsmedel. Debatten om dessa medels säkerhet pågår fortfarande – en studie kopplar exempelvis konstgjorda sötningsmedel till en fördubblad risk för diabetes. Som konsument bör du därför känna till både fördelar och risker hos det sötningsmedel du väljer att använda. Här är några viktiga fakta om tre vanliga alternativ.
Stevia har funnits tillgängligt i USA sedan 1918 och har använts i över 400 år, enligt Dr. Marcelle Pick, OB/GYN-sjuksköterska och författare till "The Core Balance Diet". I sin artikel "Sugar Substitutes and the Potential Danger of Splenda" rekommenderar hon stevia som det bästa alternativet bland sötningsmedel, eftersom det har få eller inga kända biverkningar. Stevia är 200–300 gånger sötare än socker. Vissa personer tycker att steviapulver och steviavätska har en eftersmak, men nya produkter erbjuder smaksatt stevia, stevia blandad med erytrit (Truvia™) eller stevia blandad med vanligt socker (Sun Crystals™).
Enligt Calorie Control Council påverkar stevia varken blodsocker- eller blodtrycksnivåer och betraktas som säkert för diabetiker. Steviabladen bearbetas till steviolglykosider. När dessa konsumeras bryter tarmen ner steviolglykosiderna till steviol, som utsöndras via urinen utan att ansamlas i kroppen.
Xylitol är en sockeralkohol, även kallad polyol, som kan utvinnas från björkvedsmassa. Med hälften så många kalorier som socker och samma sötgrad kan du använda xylitol precis som vanligt socker. Enligt "Sugar Alcohols Fact Sheet" innehåller xylitol 2,4 kalorier per gram. Du hittar ämnet i godis, tuggummi, läkemedel, halspastiller, multivitamintabletter, tandkräm, hostmedicin och munskölj.
Xylitol, liksom andra sockeralkoholer, tas inte upp fullständigt av kroppen och stimulerar inte produktionen av insulin. Det har ett betydligt lägre glykemiskt index än mjölk, honung och naturligt socker. Vid stora doser kan det dock orsaka lindrig uppblåsthet, gaser och diarré.
Xylitol har en struktur med fem kolatomer, istället för de sex kolatomer som sockerarter har. Denna struktur gör att människokroppen kan metabolisera xylitol, men bakterier kan inte göra detsamma. Bakterierna kan inte heller fästa vid kroppens vävnader och sköljs därför bort när xylitol finns i systemet – vilket bland annat förklarar dess skyddande effekt mot karies.
Acesulfam-K, ofta förkortat ace-K, upptäcktes 1967 och innehåller inga av sockrets kalorier trots att det är 200 gånger sötare. Ämnet metaboliseras inte i kroppen och har ingen obehaglig eftersmak. Ace-K godkändes för användning i USA 2003 och finns under varumärkesnamnen Sunett™ och Sweet One™.
Ace-K är stabilt vid höga temperaturer, vilket innebär att du kan använda det i matlagning. Det har lång hållbarhet, betraktas som säkert för diabetiker och främjar inte tandröta. Eftersom det innehåller kalium bör personer som följer en kaliumbegränsad kost rådfråga vården innan de använder det.
Enligt Calorie Control Council har fler än 90 studier bekräftat säkerheten hos ace-K. FDA har ytterligare bekräftat ämnets säkerhet genom att utöka sitt godkännande vid nio olika tillfällen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online