Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) lider två tredjedelar av alla amerikaner av övervikt eller fetma. Redan mellan 2003 och 2004 ökade den uppskattade förekomsten av fetma i USA med 0,8 procent – motsvarande hela tre miljoner nya fall av fetma på bara ett år. Vissa forskare menar att förklaringen till varför så många har svårt att gå ner i vikt kan spåras tillbaka till antalet fettceller som bildades under uppväxten.
Det är ingen slump att våra viktigaste fysiologiska utvecklingsskeden sker under barndomen. Fettceller, så kallade adipocyter, bildas under tre specifika perioder i livet:
Enligt fettcellsteorin slutar kroppen att bilda nya fettceller när vi är fullväxta. När en vuxen går upp i vikt växer i stället de befintliga fettcellerna i storlek. Det innebär att vuxna som var smala som barn har färre fettceller som kan expandera än de som överutfodrades under de avgörande åren då fettcellerna bildades.
Ett forskarteam ledat av dr Kristy Spalding vid Karolinska institutet i Sverige kunde visa att barn och ungdomar kontinuerligt bildar nya adipocyter, medan antalet fettceller hos vuxna förblir konstant. För att undersöka om vuxna kan bli av med fettceller även under extrema omständigheter mätte forskarna antalet fettceller hos svårt feta patienter som genomgått gastrisk bandoperation.
Resultatet var slående: trots att patienterna gick ned enorma mängder vikt förblev antalet fettceller i princip oförändrat jämfört med före operationen. Fettcellerna krympte alltså, men de försvann inte.
När ett barn äter för mycket mat svullnar dess fettceller tills de är fyllda till maxkapacitet. När adipocyterna inte rymmer mer börjar kroppen bilda fler fettceller. Ett onormalt högt antal fettceller kallas hyperplastisk fetma.
Även om ett barn med hyperplastisk fetma går ner i vikt innan det är fullväxt, sitter de extra fettcellerna kvar – och därmed också en större kapacitet att lagra fett – under resten av livet. Eftersom vuxna som blir feta inte kan bilda fler fettceller expanderar deras befintliga adipocyter i stället för att rymma överskottskalorierna. Detta tillstånd, med förstorade fettceller, kallas hypertrofisk fetma, där "hypertrofi" betyder just överdriven tillväxt.
Alla forskare är dock inte övertygade om fettcellsteorin. Enligt kritiker är idén att feta barn automatiskt blir feta vuxna alltför förenklad och förklarar inte varför många personer går upp i vikt först senare i livet. Dessutom riskerar synsättet att kroppsfettet är förutbestämt att minska det personliga ansvaret att äta sunt och motionera regelbundet. Sedan Spaldings uppmärksammade forskning har dessutom relativt lite ny forskning gjorts för att bekräfta resultaten.
Oavsett om fettcellsteorin stämmer helt eller inte går det fortfarande att krympa sina fettceller – och sitt midjemått – genom en kombination av rätt kost och regelbundet träning. Människan har evolutionärt utvecklats att lagra fett som skydd mot kyla och svält, vilket innebär att det krävs tålamod och bestående livsstilsförändringar för att besegra biologin och gå ner i vikt på lång sikt.
Samtidigt visar verkligheten att det går: många har lyckats gå ner betydande mängder vikt och behålla sin nya vikt genom envishet och goda vanor. Prata med din läkare eller en dietist för att ta fram en individanpassad plan för viktnedgång som fungerar för just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online