BMI står för body mass index (kroppsmasseindex) och är ett tal som beräknas utifrån en persons längd och vikt. Eftersom både längd och vikt varierar mellan individer blir BMI-värdet olika för alla. Det som däremot gäller för alla är att ett värde inom det hälsosamma intervallet är en indikator på god allmänhälsa. Personer med ett för lågt eller för högt BMI är i regel underviktiga eller överviktiga, vilket ökar risken för en rad hälsoproblem.
Väg dig och anteckna resultatet. I det här exemplet använder vi en ung kvinna som väger 120 pund (cirka 54 kg).
Mät din längd. Vår exempelkvinna är 5 fot och 5 tum lång, vilket motsvarar 65 tum totalt. För beräkningen behöver vi kvadrera längden, alltså multiplicera talet med sig självt: 65 × 65 = 4 225.
Dela din vikt (i pund) med din längd i kvadrat (i tum). I exemplet blir det 120 dividerat med 4 225, vilket ger ungefär 0,029.
Talet 703 är en omräkningsfaktor som används för att komma fram till BMI-värdet när man räknar med pund och tum. För vår exempelkvinna blir det 0,029 × 703 ≈ 19,9.
Kontrollera ditt resultat mot de riktlinjer för hälsosamt BMI som tagits fram av amerikanska National Institutes of Health (NIH):
Vår exempelkvinna har ett BMI på 19,9 och ligger därmed inom det normala intervallet.
I Sverige är det oftast enklare att räkna med kilogram och meter. Formeln blir då ännu enklare: dela din vikt i kilogram med din längd i meter i kvadrat (BMI = kg/m²). En person som väger 54 kg och är 1,65 m lång får alltså BMI 54 / (1,65 × 1,65) ≈ 19,8 – samma resultat som med den engelska formeln.
BMI är ett grovt mått och tar inte hänsyn till muskelmassa, benstomme eller kroppssammansättning. Idrottare med mycket muskler kan till exempel få ett högt BMI utan att vara överviktiga. Använd därför BMI som ett av flera verktyg för att bedöma din hälsa, och kontakta gärna en läkare eller dietist för en mer individuell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online