Så känner du igen magnesiumbrist – symtom, riskfaktorer och behandling

Magnesium är den fjärde vanligaste metallen i kroppen, och största delen av det finns lagrat i skelettet. Mineralen behövs för hundratals cellreaktioner – bland annat reglering av blodtrycket, bildning av proteiner, överföring av nervimpulser samt produktionen av parathormon, hormonet som styr kalciumnivån i blod och ben.

Magnesiumbrist är ovanligt i USA, där endast cirka 2 procent av befolkningen drabbas. Bristen förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor och kan även drabba barn. Vissa grupper löper dock större risk, exempelvis äldre, personer med mag- och tarmsjukdomar, personer med typ 2-diabetes samt de som regelbundet använder vissa läkemedel som vätskedrivande medel.

Så här känner du igen magnesiumbrist

Tidiga symtom

De första tecknen kan vara diffusa och lätt förväxlas med andra tillstånd:

• Aptitlöshet
• Illamående och kräkningar
• Förvirring
• Sömnlöshet
• Trötthet och svaghet

Allvarligare symtom

När bristen förvärras kan mer uttalade besvär uppstå:

• Domningar och stickningar
• Muskelsammandragningar och kramper
• Krampanfall (epileptiska anfall)
• Personlighetsförändringar
• Oregelbundna hjärtslag
• Kranskärlskramper – när en hjärtartär plötsligt och smärtsamt drar ihop sig så att hjärtat inte får tillräckligt med blod

I mycket svåra fall kan muskelkontraktionerna bli kraftigare och leda till delirium (plötslig, svår förvirring och eventuell medvetslöshet), hallucinationer (att se eller höra saker som inte finns där) samt uttalade domningar.

Prata med din läkare om riskfaktorer

Berätta för din läkare om alla sjukdomstillstånd du har och vilka läkemedel du använder, eftersom flera av dem kan öka risken för magnesiumbrist.

Läkaren bör känna till om du har mag- och tarmproblem, till exempel tjocktarmscancer eller nyligen genomgången bukkirurgi, strålbehandling mot tjocktarmen, kronisk diarré, överanvändning av laxermedel eller inflammatorisk tarmsjukdom. Nämn också om du har njursjukdom, diabetes, alkoholberoende eller rubbningar i sköldkörtelns eller bisköldkörtlarnas funktion.

Bland läkemedel som kan påverka magnesiumbalansen finns vissa blodtrycksmediciner och diuretika (vätskedrivande tabletter), vissa kemoterapipreparat, vissa antibiotika samt syraneutraliserande medel och laxermedel som innehåller magnesium.

Låt dig undersökas vid misstanke om brist

Kontakta din läkare och be om en utredning om du har symtom som tyder på magnesiumbrist. Undersökningen kan omfatta ett blodprov som mäter halten magnesium och andra ämnen i serumet, samt ett EKG (elektrokardiogram) och eventuell hjärtövervakning för att upptäcka rytmrubbningar.

I de flesta fall går bristen enkelt att åtgärda med ett magnesiumtillskott som läkaren ordinerar. Komplettera gärna med magnesiumrik kost, exempelvis nötter, frön, fullkorn, baljväxter, gröna bladgrönsaker och mörk choklad.