Järnbrist erkänns av Världshälsoorganisationen (WHO) som den största näringsrubbningen i världen. Järntillskott kan köpas receptfritt och finns i många olika former, vilket kan göra det svårt att veta vilken som passar bäst. Här går vi igenom de vanligaste varianterna och vad du bör tänka på.
Enligt Iowa State University tas ferroformer av järn (järn II) upp lättare av kroppen än ferriformer (järn III). Ferrosulfat är den billigaste och mest förekommande formen av järn, men vissa personer kan få magbesvär av det. Ferroglukonat är oftast något dyrare, men samtidigt skonsammare för magen.
Mindre vanliga former är ferrosuccinat, ferrofumarat och ferroglutamat. Den största skillnaden mellan de olika formerna är innehållet av elementärt järn – ferrofumarat innehåller mest elementärt järn, medan ferroglukonat innehåller minst. Enligt Dr. Stanley L. Schrier vid Stanford University School of Medicine finns det dock inga belägg för att någon form av ferrojärn skulle vara mer verksam än en annan.
I vissa fall av svår järnbrist, exempelvis vid kraftig anemi eller akut blodförlust, kan patienten behöva vårdas på sjukhus. Järn och blod ges då intravenöst för att snabbt åtgärda bristen.
National Institutes of Health rekommenderar fisk, kött och fjäderfä som källor till hemjärn, som kroppen lättare tar upp än icke-hemjärn. Bra växtbaserade källor till icke-hemjärn är bland annat linser, bönor, flingor och andra spannmålsprodukter.
Järn kan interagera med många läkemedel, bland annat antibiotika, antacida och kolesterolsänkande läkemedel. Prata därför med din läkare innan du börjar ta järntillskott. Järn kan också ge obehagliga biverkningar som illamående och diarré. Tänk dessutom på att järnförgiftning är den vanligaste formen av olycksförgiftning hos barn – förvara alltid tillskotten utom räckhåll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online