Den mänskliga kroppen överlever och frodas tack vare proteiner som kallas enzymer, vilka katalyserar de reaktioner som är nödvändiga för att livet ska kunna existera. De flesta av dessa enzymer behöver dock en hjälpande hand för att kunna utföra sitt arbete – och det är där koenzymerna kommer in i bilden. Kroppen producerar själv inte de flesta av dessa kritiska komponenter, men tack och lov får vi i oss gott om de biologiska prekursorerna till koenzymer genom vår dagliga kost.
De flesta enzymer i kroppen kräver assistans från en eller flera kofaktorer, vilka kan vara så enkla som en metalljon. Många kofaktorer är dock organiska molekyler som kallas koenzymer. Utan tillsats av koenzymer eller metalljonkofaktorer är enzymets proteinkedja katalytiskt inaktiv – helt enkelt oförmögen att utföra sin uppgift.
Ett tydligt exempel på hur koenzymer fungerar är verkan av nikotinamidadenindifosfat (NAD+) i oxidations- och reduktionsreaktioner. Varje gång du dricker alkohol oxiderar ett enzym i levern etanolen i blodet till en aldehyd. Detta enzym, alkoholdehydrogenas, behöver en molekyl som kan ta emot elektronerna från etanolen. Den positivt laddade NAD+ kan lätt acceptera elektronerna (samt den proton som följer med dem) och bildar då NADH. Tack vare närvaron av NAD+ kan alkoholdehydrogenas alltså katalysera produktionen av aldehyd.
De flesta koenzymer i kroppen bildas genom omvandling av vitaminer från kosten. Vitaminet niacin är exempelvis den biologiska prekursorn till NAD+. Folsyra, ett annat viktigt näringsämne, omvandlas till tetrahydrofolat (THF), som är ett koenzym vid kolöverföringsreaktioner. Biotin från kosten omvandlas till biocytin, som deltar i karboxyleringsreaktioner. B-vitaminerna utgör de allra viktigaste koenzymprekursorerna – de omvandlas till en rad olika koenzymer, bland annat tiaminpyrofosfat och flavinkoenzymer.
De enda B-vitaminer som kroppen lagrar under längre tid är B5 (pantotensyra) och B12 (cyanokobalamin). Ett dagligt intag av B-vitaminer är därför viktigt för både hälsan och kroppens funktion. En varierad kost med kött, fågel och fisk ger kroppen tillräckligt med B-vitaminer, men dessa näringsämnen finns även i mindre mängder i baljväxter och vissa grönsaker. Vegetarianer behöver antingen äta rikligt med bönor eller komplettera kosten med ett vitamintillskopp.
Folsyra lagras i levern och återfinns i apelsinjuice, gröna grönsaker, ägg, kalvkött och fullkornsprodukter. Niacin, prekursorn till nikotinamidkoenzymer, är vattenlösligt och måste fyllas på varje dag. Vitaminet finns i fågel, kött och fisk, men vegetarianer kan andas ut – kroppen kan nämligen själv omvandla aminosyran tryptofan till de koenzymer som behövs. Tryptofan finns i ris, baljväxter och frön. Biotin lagras i mycket små mängder i hjärnan, levern och njurarna och finns i lever, äggula och nötter. I regel behöver vi dock inte få i oss biotin via kosten, eftersom bakterierna i vår tjocktarm själva producerar detta näringsämne åt oss.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online