Kroppen behöver vitaminer och mineraler för att kunna växa och fungera – men den kan inte själv producera tillräckliga mängder. Hälsomedvetna personer väljer därför näringsrik kost och kosttillskott för att täcka sitt behov. Enligt en nationell undersökning från 2007 använde 52 procent av alla vuxna i USA någon form av tillskott under den föregående månaden. Med ökande hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom, cancer och fetma når allt fler efter tillskott för att stärka sin hälsa och minska risken för sjukdom. Men fungerar de egentligen?
Biotillgänglighet syftar på den mängd av ett näringsämne som kroppen faktiskt tar upp. Generellt sett absorberas vitaminer och mineraler bättre från naturliga livsmedel än från tillskott, men det betyder inte att vitamintillskott är verkningslösa. Vitamin D2 och D3 är exempelvis de tillskottsformer av vitamin D som finns på marknaden. Enligt Office of Dietary Supplements tas båda dessa former lätt upp av kroppen. Om du inte får i dig tillräckligt med vitamin D genom kosten kan ett tillskott alltså hjälpa till att fylla luckan. Samma princip gäller andra vitaminer och mineraler. Vissa tillskott absorberas dock bättre än andra – kalciumcitrat tas exempelvis ofta upp mer effektivt än kalciumkarbonat.
Vitaminer i tillskott tas generellt upp sämre än vitaminerna i riktig mat. Enligt Office of Dietary Supplements kan du öka upptaget genom att ta dina vitamintillskott tillsammans med en måltid. Det kan också vara klokt att minska ditt koffeinintag, eftersom koffein kan försämra upptaget av vitaminer och mineraler – särskilt kalcium – samt öka deras utsöndring ur kroppen.
Eftersom det går att få i sig alla nödvändiga vitaminer och mineraler via kosten behövs inte vitamintillskott för alla. Äter du däremot inte näringsrikt kan ett multivitamin vara värt att överväga. Enligt Mayo Clinic kan multivitamin också vara fördelaktigt om du äter mindre än 1 600 kalorier per dag, är vegetarian, gravid eller ammar. Andra grupper som kan ha nytta av tillskott är kvinnor i klimakteriet, personer som blöder kraftig under menstruation, individer med sjukdomar som påverkar näringsupptaget samt de som genomgått operationer i mag-tarmkanalen.
En genomgång publicerad i Annals of Internal Medicine år 2003 konstaterade att randomiserade kliniska studier inte visade något entydigt bevis för minskad risk för hjärt-kärlsjukdom (CVD) bland deltagare som tog vitamintillskott. Djurförsök tydde på ett samband mellan vitamin E-tillskott och CVD-frekvens, men samma slutsats kunde inte dras för människor. Forskningen kring multivitamins inverkan på hjärt-kärlsjukdom gav dessutom blandade resultat, vilket ledde artikeln att dra slutsatsen att multivitamin inte erbjuder någon "signifikant nytta vid primär eller sekundär förebyggande behandling av hjärt-kärlsjukdom".
Vitamintillskott kan vara ett utmärkt komplement till din kost. Men per definition ska multivitamin "komplettera kosten" – så lyder det i Dietary Supplement Health and Education Act. Tillskott är alltså ingen ersättning för näringen från hela livsmedel. Enligt Mayo Clinic ger riktig mat flera olika vitaminer och mineraler samtidigt, till skillnad från de få ämnen som finns i ett tillskott. Dessutom är den en utmärkt källa till fibrer, och den innehåller även näringsämnen som saknas i tillskott, exempelvis fyrokemikalier. Kort sagt: tillskott innehåller inte alla de näringsämnen som kroppen behöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online