
D-vitamin är avgörande för kroppens förmåga att ta upp och använda kalcium och fosfor. Utan tillräckliga nivåer av detta viktiga näringsämne kan både barn och vuxna drabbas av allvarliga hälsoproblem. Här går vi igenom vad D-vitamin gör för kroppen, vem som riskerar att utveckla brist och hur du bäst förebygger den.
D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som kroppen använder både som vitamin och som hormon. Det räknas inte som ett essentiellt vitamin eftersom kroppen själv kan bilda det, men det är nödvändigt för tillväxten och utvecklingen av skelett och tänder. Därför är det särskilt viktigt att barn håller en hälsosam nivå av D-vitamin i kroppen under sin uppväxt.
Utöver sin roll i skelettets tillväxt och utveckling reglerar D-vitamin hjärtats rytm, bidrar till att förebygga bröst- och tjocktarmscancer samt är nödvändigt för en normal sköldkörtelfunktion och blodkoagulation. Vitaminet finns i två huvudformer: D2, som kommer från födan, och D3, som bildas i huden när vi utsätts för solljus.
Den form av D-vitamin vi får via kosten kan inte användas av kroppen direkt – den måste först omvandlas i levern och njurarna. Personer med lever-, njur-, gallblåse- eller tarmsjukdomar kan därför ha svårt att omvandla vitaminet till dess aktiva form och löper ökad risk för brist.
Också de som bor på extremt nordliga eller sydliga breddgrader, eller i områden där solen försvinner i upp till sex månader åt gången, hör till riskgruppen. Många som bor i sådana klimat använder därför alternativa ljuskällor som avger ultravioletta strålar.
Personer med mycket mörk hy, exempelvis afroamerikaner, har också högre risk eftersom hudpigmentet blockerar de ultravioletta strålarna. Även de som skyddar sig från solen med hög solskyddsfaktor, de som vistas mycket lite utomhus samt de som inte dricker mjölk befinner sig i riskzonen.
Allvarlig D-vitaminbrist kan leda till engelska sjukan (rakitis) med skelettdeformationer hos barn, och till osteomalaci – en liknande sjukdom – hos vuxna. Mindre allvarlig brist kan ge symtom som aptitlöshet, diarré, sömnlöshet, synproblem och viktnedgång.
Å andra sidan visar forskning att D-vitamin minskar risken för tjocktarmspolyper, prostatacancer, kranskärlssjukdom och typ 1-diabetes, samtidigt som det stärker muskler och ben.
Du som tar kolesterolsänkande läkemedel som statiner, antacida, mineralolja eller kortikosteroider bör veta att dessa preparat kan störa upptaget av D-vitamin. Tiaziddiuretika, som HCTZ, stör balansen mellan kalcium och D-vitamin i kroppen. Regelbundna blodprover rekommenderas för att kontrollera nivåerna av både D-vitamin och kalcium.
Kom ihåg att D-vitamin inte bör tas utan kalcium. Saknas kalcium drar D-vitamin ut detta mineral ur tänder och skelett för att kunna syntetiseras, vilket kan leda till ökad benskörhet och frakturer.
Några av de bästa källorna till D-vitamin är fiskleverolja, fet saltvattensfisk, mejeriprodukter och ägg. Även smör, torskleverolja, maskrosblad, shiitake- och kantareller, havregrynsgröt, ostron, lax, sill och sardiner, sötpotatis, tonfisk samt vegetabilisk olja är utmärkta val. Bland örter finns alfalfa, åkerfräken, nässlor och persilja.
Se till att få i dig tillräckligt med D-vitamin genom kosten och tillbringa lite tid utomhus varje dag. Redan cirka tjugo minuters solljus per dag räcker för att kroppen ska kunna bilda tillräckligt med D-vitamin. Kosttillskott är ett alternativ, men kom då ihåg att kombinera dem med kalcium för att inte äventyra styrkan i ben och muskler.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online