Karoten eller gulsot? Så skiljer du mellan de två gula pigmenten

Både karotenemi och gulsot kan ge huden en gulaktig ton, vilket gör att de två tillstånden lätt förväxlas. Orsakerna – och konsekvenserna för kroppen – skiljer sig dock helt åt. Här går vi igenom vad som utmärker varje tillstånd, vilka symtom du bör se upp med och hur de behandlas.

Vad är karotenemi?

Karotenemi orsakas av karoten, ett naturligt växtpigment som finns i frukter och grönsaker som morötter, sötpotatis, pumpa och spenat. När du äter stora mängder betakarotenrik mat kan pigmentet lagras i huden och ge en gulorange färgton.

Till skillnad från gulsot är karotenemi helt ofarlig. Kroppen omvandlar nämligen karoten till A-vitamin, ett näringsämne som är viktigt för synen, huden och immunförsvaret. Överskottet lagras bara tillfälligt och försvinner med tiden.

Vad är gulsot?

Gulsot (ikterus) är däremot ett sjukdomstecken, inte en sjukdom i sig. Det uppstår när det gula pigmentet bilirubin ansamlas i blodet. Bilirubin bildas normalt när röda blodkroppar bryts ner och transporteras sedan bort via levern.

Om levern är skadad eller sjuk, eller om gallvägarna är blockerade, kan bilirubinet inte elimineras som det ska. Då samlas det i blodet och ger upphov till gulsot. Vanliga bakomliggande orsaker är hepatit, levercirros, gallsten och vissa blodsjukdomar.

Symtom på karotenemi

• Gulorange missfärgning av huden, särskilt i handflatorna, fotsulorna och runt näsan
• Ingen missfärgning av ögonvitorna – detta är det viktigaste tecknet som skiljer karotenemi från gulsot
• Normal urin- och avföringsfärg
• Inga andra besvär – du mår allmänt bra

Symtom på gulsot

• Gul missfärgning av både hud och ögonvitor
• Mörk urin
• Ljus eller lerfärgad avföring
• Trötthet och svaghet
• Illamående och kräkningar
• Buksmärta, ofta i höger övre del av buken
• Klåda över hela kroppen

Behandling av karotenemi

Karotenemi kräver ingen specifik behandling. Missfärgningen försvinner vanligtvis av sig själv inom några veckor när kroppen hinner bryta ner det lagrade pigmentet. Genom att tillfälligt minska intaget av betakarotenrik mat, som morötter och sötpotatis, kan processen påskyndas.

Behandling av gulsot

Eftersom gulsot är ett symtom snarare än en sjukdom riktar behandlingen in sig på den bakomliggande orsaken:

• Leverproblem: Behandlingen fokuserar på att behandla leversjukdomen, exempelvis hepatit eller cirros.
• Blockerade gallvägar: Blockeringen, ofta orsakad av gallsten, måste tas bort, ibland genom operation eller endoskopisk ingrepp.
• Blodsjukdomar: Vid kraftig nedbrytning av röda blodkroppar behandlas den underliggande blodsjukdomen.

När ska du söka vård?

Får du en gulaktig hudton är det klokt att kontakta vården för en bedömning. En enkel blodprovtagning kan snabbt avgöra om det rör sig om ofarlig karotenemi eller gulsot som kräver vidare utredning. Sök akut vård om gulsoten åtföljs av kraftiga buksmärtor, feber, förvirring eller mycket mörk urin.