
En fotsporre, även kallad hälsporre, är ett vanligt tillstånd som ofta uppstår med åldern. En hälsporre förväxlas ofta med plantar fasciit, en smärtsam fotåkomma, men själva sporren orsakar sällan smärta. Upplever du fotvärk är det viktigt att ta reda på vad som egentligen orsakar besvären och att identifiera de riskfaktorer som kan ligga bakom.
En fotsporre är en benutväxt som bildas på hälbenet, det så kallade calcaneus. Sporren uppstår oftast på undersidan av hälbenets bakre del och ser ut som en liten bula eller knut på benets undersida.
Även om fotsporrar är ett vanligt tillstånd brukar de inte ge upphov till hälsmärta. Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons har ungefär en av tio personer en hälsporre, men bara cirka fem procent av dem upplever smärta i foten.
Sporrar på fötterna utvecklas ofta med åldern, i takt med att brosket och fettvävnaden som dämpar stötarna under foten börjar slitas ner. Det finns dock flera faktorer som kan öka risken för att en sporre bildas.
Den främsta orsaken är ett långvarigt, återkommande tryck mot hälen. Aktiviteter som jogging, löpning, dans, arbete där du står eller går mycket, för trånga skor samt högt fotvalv kan alla öka risken för sporrbildning.
Att ofta bära klackskor kan också bidra. Kontinuerligt användande av höga klackar kan förkorta akillessenan, vilket i sin tur ökar trycket mot hälen. Denna typ av sporre är så vanlig att tillståndet ibland kallas "pump bump", på svenska ofta beskrivet som klackbula.
Fotsporrar förväxlas ofta med plantar fasciit, ett tillstånd som uppstår när vävnaden under foten, plantar fascian, blir irriterad och inflammerad.
Plantar fascian är en kraftig sensträng som sträcker sig längs fotens undersida, från hälen till tårna, och förbinder dessa med varandra. När vävnaden blir överbelastad uppstår smärta, oftast i hälen. Eftersom plantar fasciit delvis orsakas av samma riskfaktorer som gynnar sporrbildning – aktiviteter som belastar hälen eller fotens undersida – förekommer de två tillstånden ofta samtidigt. Det är dock plantar fasciit som är den absolut vanligaste orsaken till hälsmärta.
Förr trodde man att hälsmärta berodde på fotsporrar, och sporren opererades då bort. Idag vet man att sporrar sällan är orsaken till smärta i fot eller häl, och att besvären i stället oftast beror på något annat, exempelvis plantar fasciit.
Har du hälsmärta är det klokt att söka hjälp hos en fotterapeut, podolog eller läkare så snart som möjligt. Vid besöket går man igenom din smärthistoria, frågar efter vanor och livsstilsaktiviteter som kan ha bidragit till besvären, och i många fall tas även röntgenbilder av foten för att kunna ställa en säker diagnos.
Du kan minska risken för både hälsporrar och plantar fasciit genom att bära väl passande skor med god dämpning, undvika att gå barfota på hårda underlag, regelbundet sträcka ut vadmuskulaturen, variera ställning och rörelse om du arbetar stående samt hålla en hälsosam vikt.
Kontakta vården om smärtan inte lindras inom några veckor, eller om besvären försvårar din vardag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online