1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Skillnaden mellan EPDS och PDPI-R: Två verktyg för att bedöma förlossningsdepression

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) och den reviderade versionen av Postpartum Depression Predictors Inventory (PDPI-R) är två psykometriska verktyg som båda används för att bedöma svårighetsgraden av förlossningsdepression (engelska: postpartum depression, PPD) hos kvinnliga patienter. Även om instrumenten delar samma övergripande syfte skiljer sig deras utvärderingsmetoder åt på flera viktiga sätt – från vilka frågor som ställs till hur resultaten poängsätts.

Frågetyper i EPDS

EPDS är en enkät med tio frågor som handlar om kvinnans känslomässiga välbefinnande under de senaste sju dagarna efter förlossningen. En av frågorna behandlar om patienten ser fram emot aktiviteter som hon brukade tycka om före och under graviditeten. Patienten svarar sedan genom att ange om hennes intresse för sina dagliga aktiviteter bestått eller minskat, med svarsalternativen "lika mycket som tidigare", "ganska mycket", "definitivt mindre än tidigare" eller "nästan inte alls".

Frågetyper i PDPI-R

PDPI-R är ett flervalsbaserat prediktionsinstrument som inventerar tretton variabler, eller riskfaktorer, kopplade till kvinnans sinnesstämning och självbild efter förlossningen. Vilka riskfaktorer som bedöms beror bland annat på kvinnans civilstånd och nöjdhet i relationen, socioekonomiska status, självkänsla samt tidigare episoder av ångest och depression före graviditeten. Även socialt stöd och livsstress beaktas. Dessutom frågar PDPI-R om det nyfödda barnet haft magproblem, temperamentssvårigheter, sömnproblem eller andra hälsoproblem efter födseln.

Så poängsätts EPDS

Patientens svar poängsätts utifrån svårighetsgraden av hennes symtom, där siffran 3 är högsta poäng – alltså den allvarligaste indikatorn – för varje fråga. Om patienten exempelvis svarar "ja, nästan hela tiden" eller "ja, ganska ofta" på frågan om sorgsenhet eller elände läggs siffran 3 till på poängformuläret. Svarar patienten "nej" på samtliga frågor om glädje och skratt finns det större risk att hon lider av svår klinisk depression.

Så poängsätts PDPI-R

Risken att en kvinna inom förlossningsvården kommer att drabbas av betydande perioder av förlossningsdepression avgörs av antalet "ja"-svar på frågor om ångest, depression, livsstress och andra negativa livsfaktorer. Svarar patienten "ja" på samtliga depressionsrelaterade frågor i enkäten bör hon remitteras till en kvalificerad specialist för vidare utredning och behandling av PPD.

Sammanfattning

Kort sagt mäter EPDS hur patienten mår här och nu genom en kort symtomskattning, medan PDPI-R identifierar riskfaktorer som kan förutsäga framtida depression. Använda tillsammans ger de två instrumenten vårdpersonalen en mer komplett bild av patientens situation och behov av stöd.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online