
Gikt är en form av artrit som orsakas av förhöjda halter av urinsyra i blodet. När urinsyrans nivåer blir för höga bildas skarpa kristaller som ansamlas runt lederna – framför allt i storåens led. Sjukdomen drabbar män betydligt oftare än kvinnor, och hos män inträffar den vanligast mellan 30 och 50 års ålder. Hos kvinnor utvecklas gikt vanligtvis först efter menopaus.
Ett akut giktanfall kommer ofta plötsligt, gärna på natten, och angriper då typiskt sett storåens led. Smärtan är intensiv och plågsam, och leden blir röd, varm, öm, svullen och stel. Redan det minsta beröring kan förvärra besvären – även kontakten med täcket i sängen kan kännas outhärdlig.
Målen med behandlingen är att snabbt stoppa smärtan och obehaget, minska inflammationen, förebygga framtida anfall och undvika bestående skador på leden.
Kontakta läkare så snart ett akut giktanfall startar. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto snabbare lindras smärtan. Behandlingen bygger vanligtvis på fyra olika tillvägagångssätt:
NSAID är oftast förstahandsvalet vid ett akut giktanfall. Maximal dos ges direkt och fortsätter i upp till 24 timmar efter att anfallet har klingat av, följt av en nedtrappning under två till tre dagar.
Kolchicin är ett effektivt inflammationsdämpande alternativ vid akuta giktanfall. Högsta dos ges först och trappas sedan ner successivt. Vid maximal dosering kan biverkningar som illamående, kräkningar och diarré uppstå.
Kortikosteroider används framför allt för patienter som inte tål NSAID eller kolchicin. Vanligtvis ges prednison i doser om 20–40 mg under tre till fyra dagar, varefter dosen trappas ner gradvis under en till två veckor. Analgetika kan dessutom ges för att lindra den starka smärtan under själva anfallet.
Förutom medicinsk behandling finns flera åtgärder som kan lindra besvären och minska risken för nya anfall:
Med snabb behandling och goda levnadsvanor går det bra att både korta av ett akut anfall och förebygga återkommande besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online