Så identifierar du proktit – symtom, undersökning och diagnos

Proktit är en inflammation i slemhinnan i ändtarmen, som definieras som de sista 15 centimeterna av tjocktarmen. Tillståndet förknippas även med inflammation i lamina propria (slemhinnans bindvävsskikt), förlust av slemhinneceller, eosinofila kryptabscesser samt ödem i små blodkärl (arterioler).

Om proktit inte behandlas kan den utvecklas till ischemi (dålig blodförsörjning) i ändtarmen, vilket kan leda till blödningar, fistelbildning, förträngningar (strikturer) och sår. Nedan följer en stegvis genomgång av hur proktit diagnostiseras.

Instruktioner

1. Identifiera de vanligaste symtomen

Börja med att kartlägga de typiska symtom som patienten uppvisar. Eftersom proktit har många olika orsaker kan symtombilden variera, men vanliga tecken inkluderar:

• Blod och slem i avföringen
• Tillfälliga lösa avföringar
• Ett starkt men verkningslöst tryck att tömma tarmen (tenesmus)

2. Kontrollera symtom vid infektionsorsakad proktit

Undersök om det finns symtom som är typiska för proktit orsakad av infektion. Dessa består ofta av anal klåda, smärta i ändtarmsområdet samt ett efterföljande undvikande av tarmtömning på grund av obehaget. De vanligaste infektiösa orsakerna till proktit är klamydia, herpes simplex-virus (HSV) och gonorré.

3. Utför en fysisk undersökning

Vid den kliniska undersökningen ska man leta efter tecken på proktit, såsom:

• Rödhet i slemhinnan
• Grupper av blåsor (vesikler) som bildar cirkulära sår
• Smärtfria sårskankrar (kan tyda på syfilis)
• Ömma lymfkörtlar i ljumsken

4. Gör allmänna laboratorieundersökningar

För att bedöma svårighetsgraden av proktit bör allmänna laboratorietester utföras. Ett fullständigt blodvärde (blodstatus) visar eventuell blodförlust, medan ett elektrolytpaneltest (SMA 7) kan användas för att utvärdera förluster av elektrolyter.

5. Kör riktade tester för att fastställa orsaken

Specifika analyser behövs för att identifiera vad som orsakar inflammationen:

• Ett förhöjt C-reaktivt protein (CRP) tyder på utbredd kolit (pankolit)
• Svalgprov från ändtarmen kan användas för att diagnostisera klamydia eller gonorré
• Vätska från blåsor kan analyseras för att bekräfta HSV-infektion

Genom att kombinera sjukdomshistorik, klinisk undersökning och laboratoriefynd kan läkaren ställa en säker diagnos och inleda rätt behandling i tid.