Enligt Monash University's Accident Research Centre var skridskoåkning den issport som orsakade flest skador under en treårsperiod. De flesta skador uppstod genom fall, och underkroppen var den kroppsdel som skadades oftast. För att kunna återhämta sig från skador – eller förebygga nya – kan deltagare inom issporter behöva hjälp av en sjukgymnast eller fysioterapeut.
Commission on Accreditation of Physical Therapy Education kräver att fysioterapeuter genomgår en eftergymnasial utbildning. Masterprogram tar mellan två och två och ett halvt år att slutföra, medan doktorandprogram tar tre år. Utbildningen omfattar ämnen som biologi, anatomi, fysiologi och biomekanik. Alla delstater reglerar utövandet av sjukgymnastik och kräver att den enskilde klarar ett nationellt examen, National Physical Therapy Examination.
Majoriteten av skadorna i denna tempofyllda sport beror på tacklingar. Vanliga ishockeyskador är knäskador och utträdda axlar. Att få rätt behandling direkt efter en skada hjälper till att minimera återhämtningstiden. Sjukgymnastisk behandling inleds med att kontrollera smärta och svullnad genom isbehandling och elektrisk stimulering. När smärtan och svullnaden har lagt sig arbetar sjukgymnasten med rörlighetsövningar, aktiv stretching samt styrketräning av skulder- och knämusklerna. Enligt Stretching Handbook är de bästa stretchövningarna för ishockeyspelare den laterala sidsträckningen och den knästående hälsenestretch som sträcker Achilles senan.
Vanliga skador bland curlingspelare är smärta i axlar, knän och rygg. Dessa skador beror på den konstanta sveprörelse som curlaren måste utföra – en rörelse som innebär upprepad användning av överkroppens leder samt ihållande knä- och ryggböjning. Andra skador uppstår när stenen ska levereras ut på isen. För att göra detta korrekt utan att skada sig krävs rörlighet och flexibilitet i höfter, axlar och övre rygg. Inom sjukgymnastiken lär sig spelaren specifika stretchövningar som ökar flexibiliteten i dessa kroppsdelar. En bra övning för curlare är rotatorkuffsstretch eller skuldersträckning, vilket hjälper till att öka rörligheten i axelleden.
Skridskor, ofta kallade kängor, har visat sig ligga bakom många konståkningsrelaterade skador. Enligt U.S. Figure Skating orsakar kängorna överbelastningsskador som sensinflammation (tendinit) och stressfrakturer, samt skador i den kinetiska kedjan som knäsmärta, höftsmärta och skenbensinflammation. För att lindra eller helt förebygga dessa besvär kan konståkare ha stor nytta av en sjukgymnast, särskilt genom stretching och styrketräning. Sjukgymnasten vägleder åkaren i hur rörligheten kan förbättras och hjälper till att mobilisera leden för bättre stretch. En annan vanlig konståkningsskada är kronisk knäsmärta. Enligt Wisconsin Medical Society kan sjukgymnastik hjälpa åkare med detta besvär att minska svullnad och smärta samt förbättra knäts rörlighet. En effektiv övning som sträcker höfter, hamstrings och vadmusklar samtidigt som den ökar knäböjningen är den så kallade vadkomplexstretch.
Enligt en studie publicerad i American Journal of Sports Medicine drabbar de vanligaste skadorna inom short track knä, fotled, ryggrad, ben och ljumske. En av de mest förekommande skadorna beror på fotens och fotledens överdrivna inåtrullning vid upprepade varv runt banan. Denna överbelastning kan leda till degeneration av muskeln tibialis posterior. Muskeln fäster vid skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula) och hjälper till att stabilisera underbenets muskulatur. Sjukgymnaster kan hjälpa idrottare med denna skada genom att lära ut bättre stretchtekniker samt stärka det skadade området utan att orsaka ytterligare skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online