Plantar fasciit (hälsporre) – vanliga symtom och varningstecken

Plantar fasciit, i Sverige ofta kallad hälsporre, är ett tillstånd där en vävnadssträng på fotsulans undersida – plantarfasian – blir inflammerad. Vävnaden sträcker sig från hälen fram mot tårna och fungerar som en stötdämpare för fotvalvet. Tillståndet orsakas ofta av repetitiv belastning, exempelvis mycket löpning och hoppning, och ger upphov till flera karakteristiska symtom.

Här är de vanligaste tecknen på plantar fasciit som du bör känna igen.

Hälsmärta

Smärtan debuterar nästan alltid i hälen och är i början oftast mild. Den känns som en ömhet djupt under hälen, vilket ibland beskrivs som att man går runt med en stenkula under foten eller som en så kallad stenskada.

Morgonvärk

Ett klassiskt tecken på plantar fasciit är smärta direkt när du kliver ur sängen och tar dina första steg på morgonen. Smärtan sitter typiskt i hälen eller mitt på fotsulan och lindras ofta efterhand som foten värms upp och rör på sig.

Värk efter stillastående

Får du ont i hälen eller på fotsulans undersida efter att ha stått stilla länge, till exempel när du köat i en affär, kan detta också tyda på plantar fasciit. Långvarig statisk belastning utan rörelse belastar vävnaden på liknande sätt som de första stegen på morgonen.

Smärta efter långvarigt sittande

Om du känner smärta i foten när du reser dig och börjar gå efter en lång period av sittande – exempelvis efter en arbetsdag vid skrivbordet eller en bilresa – är detta ett ytterligare vanligt symtom. Även här släpper besvären ofta när du har gått ett tag.

Smärta efter träning

Plantar fasciit ger sällan smärta under själva aktiviteten. Istället brukar smärtan komma efter ett träningspass, till exempel efter löprunda eller hoppbaserad träning. Detta skiljer tillståndet från många andra överbelastningsskador som gör ont under belastning.

Riskfaktorer

Vissa faktorer ökar risken att utveckla plantar fasciit:

• Övervikt eller fetma – extra kroppsvikt ökar belastningen på fotsulan.
• Stela vadmuskler – begränsad rörlighet i vaden drar i hälsenan och belastar plantarfasian.
• Kön – kvinnor drabbas något oftare än män.
• Idrottande – löpare och idrottare med mycket hopp och spring har förhöjd risk.

Även plattfot eller mycket hög fotvalvsark, olämpliga skor och jobb som innebär mycket stående och gång på hårt underlag kan bidra.

När ska du söka vård?

Sök kontakt med vården om hälsmärtan inte lindras inom några veckor trots egenvård, om smärtan blir svår, eller om du får svårt att gå. En läkare eller fysioterapeut kan ställa diagnos genom kroppsundersökning och ge råd om behandling, exempelvis stretching av vadmusklerna och plantarfasian, anpassade sulor, avlastning och gradvis återgång till aktivitet. Kontakta vården omgående om du får kraftig smärta efter en skada, eftersom det kan handla om en fraktur eller annan allvarligare skada.