Världshälsoorganisationen (WHO) definierar genetiskt modifierade organismer (GMO) som "organismer vars genetiska material (DNA) har förändrats på ett sätt som inte sker naturligt, vilket gör att utvalda gener kan överföras från en organism till en annan och mellan icke besläktade arter." Genteknik används bland annat för att ge livsmedel egenskaper som gör produktionen mer kostnadseffektiv.
Utvecklingen av GMO tog sin början med upptäckten av DNA år 1953, enligt en rapport från American Public Media (APM). År 1982 godkände den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) det första genetiskt modifierade läkemedlet – en form av insulin. År 1987 testades de första genetiskt modifierade grödorna av tobak och tomat i USA, och 1992 slog FDA fast att GMO inte är farligt och inte kräver särskild reglering.
Enligt författaren Michael Pollan hade år 2001 över 20 miljoner hektar amerikansk jordbruksmark planterats med genetiskt modifierade grödor, främst majs, sojabönor, bomull och potatis som modifierats för att antingen producera sitt eget bekämpningsmedel eller tåla herbicider.
Många genetiskt modifierade fröer med resistens mot skadedjur och sjukdomar finns idag tillgängliga för lantbrukare. Fröer till insektsresistenta grödor har försetts med ett speciellt bakterietoxin som kallas Bacillus thuringiensis (BT). Toxinet är dödligt för insekter som äter växter som bär på genen, men bedöms vara ofarligt för människor. Enligt WHO har det dessutom visats att grödor med BT kräver mindre mängder insekticider.
Virusresistens uppstår när en gen från ett visst virus förs in i fröets arvsmassa, vilket gör växten mindre mottaglig för just den sjukdomen.
Storskaliga kommersiella jordbruk besprutar ofta sina fält med herbicider för att bekämpa ogräs. Problemet är att det kemiska bekämpningsmedlet också är dödligt för många grödor. Vissa fröföretag har därför tagit fram grödor som är resistenta mot herbicider.
Monsanto Agricultural Company tillverkar exempelvis ett populärt herbicid och marknadsför samtidigt en egen sortserie av herbicidanpassade bomulls- och sojafröer, som genetiskt manipulerats så att de överlever direktbesprutning med företagets eget preparat. Resistensen åstadkoms genom att kombinera gener från vissa herbicidresistenta bakterier med grödans egna gener.
Forskare har med hjälp av bioteknik utvecklat nya versioner av jordgubbar, ananas, bananer, tomater och paprika – alla genetiskt modifierade för att förlänga hållbarheten. Långlivade tomater var den första genetiskt modifierade livsmedelsprodukt som godkändes för kommersiell produktion i USA.
Enligt en rapport från CBS News förlängs hållbarheten genom att två enzymer (alfa-Man och beta-Hex), som är kopplade till mogningen, hämmas. Tekniken ger produkterna en fastare konsistens och förlänger deras livslängd avsevärt, vilket i sin tur minskar kostnaderna för transport av känslig frukt och grönsaker.
Bioteknik är en relativt ung teknikgren, och grupper som motsätter sig en utbredd användning pekar på bristen på oberoende forskning kring GMO som en betydande källa till oro. Enligt WHO börjar dessutom ny data koppla genetiskt modifierad mat till en ökad benägenhet att utlösa allergiska reaktioner.
Andra farhågor rör resistensutveckling hos både skadedjur och ogräs. Enligt APM är problemet dubbelt: dels kan insektsresistenta grödor skada arter som de inte var avsedda att påverka, exempelvis fjärilar; dels finns risken att de insekter som GM-grödorna är utformade för att döda med tiden utvecklar resistens, vilket i slutänden skulle kräva allt mer aggressiva bekämpningsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online