
Chansen är stor att mjölken i ditt kylskåp har någon form av hänvisning till rBGH, ofta kallat rBST, på etiketten. En liter mjölk från exempelvis Walmart bär på följande förklaring: "Våra bönder har lovat att inte behandla sina kor med artificiella tillväxthormoner. Enligt FDA har ingen signifikant skillnad visats mellan mjölk från rBST-behandlade och icke rBST-behandlade kor." Denna något förvirrande formulering är resultatet av en lång strid mellan dem som förespråkar användningen av rBGH och dem som befarar negativa effekter för både kor och konsumenter.
Bovint tillväxthormon (BGH) finns naturligt i kors hypofys, där det hjälper till att upprätthålla ämnesomsättningen och stimulera celltillväxt. Forskare framställde ett syntetiskt motstycke genom att injicera E. coli-bakterier med den gen som styr hormonets bildning. Genom att spruta in detta "rekombinanta" hormon, rBGH, i mjölkkor kan mjölkproduktionen öka med 8,5–17,6 procent.
Enligt Monsanto, som tidigare var den ledande producenten av rBGH i USA under varumärket Posilac, ökar risken för juverinflammation (mastit) med hela 79 procent hos behandlade kor. Produktens egen etikett anger att "användning av Posilac kan leda till ökade matsmältningsbesvär som indigestion, uppblåsthet och diarré" samt att "studier visade att kor som injicerats med Posilac hade fler fall av förstorade hasar och skador (till exempel sår, svullnader och förhårdnader) på knä och i fotregionen".
Även om naturliga mängder BGH förekommer i all mjölk utan kända biverkningar kan förhöjda nivåer teoretiskt sett medföra negativa effekter. Biverkningarna av rBGH på människor är dock hittills hypotetiska. Eftersom mastit ofta leder till infekterad mjölk är många konsumentorganisationer och forskare oroade över att behandlade kor skulle kunna föra över skadliga bakterier till mejeriprodukter. Det finns dessutom en farhåga om antibiotikarestider i mjölken, eftersom mastit kräver antibiotikabehandling – något som i sin tur kan bidra till antibiotikaresistens.
Därtill stimulerar rBGH produktionen av insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1), vilket främjar celldelning och celltillväxt. Det har spekulerats i att detta skulle kunna öka risken för vissa cancerformer, men dessa teorier har varken bevisats eller testats tillräckligt grundligt.
Sedan godkännandet i USA 1993 har rBGH varit mycket kontroversiellt. Den främsta tillverkaren var läkemedelsbolaget Monsanto, och hormonets introduktion på marknaden möttes av talrika bojkotter och protester. År 2004 halverade Monsanto sin produktion av Posilac. Samtidigt krävde konsumenterna rätt att veta om mjölken de köpte kom från rBGH-behandlade kor, medan både FDA och Monsanto hävdade att det inte fanns någon väsentlig skillnad mellan rBGH-mjölk och vanlig mjölk. Resultatet av denna maktkamp blev den märkliga formuleringen som fortfarande syns på amerikanska mjölketiketter. År 2008 såldes Posilac vidare till Eli Lilly and Co. – ett bolag som, ironiskt nog, är en ledande tillverkare av läkemedel mot just mastit.
Användningen av rBGH har successivt minskat. Många stora livsmedelskedjor i USA, bland annat Kroger, Safeway och Walmart, säljer inte längre produkter från rBGH-behandlade kor, och 2008 förbjöd Starbucks Coffee Co. hormonet i sina egna produkter. Rekombinant bovint tillväxthormon är dessutom helt förbjudet i Kanada, Japan, Australien och inom Europeiska unionen – vilket innebär att mjölk som säljs i Sverige aldrig kommer från hormonbehandlade kor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online