Strontium är ett grundämne som förekommer naturligt i olika mineraler och är allmänt spritt i miljön. Ämnet finns i luft, jord, damm, ytvatten och grundvatten samt i växter och djur. Det används även industriellt, bland annat som tillsats i dieselbränsle. Radioaktiva former av strontium bildas i kärnreaktorer och vid kärnvapenexplosioner, och det är framför allt den radioaktiva varianten som medför negativa hälsoeffekter när ämnet intas via föda eller vatten.
Eftersom både stabilt och radioaktivt strontium faller ner som små dammpartiklar på ytvatten, växtytor och jord kan ämnet ansamlas i livsmedel och dricksvatten. Båda formerna tenderar att ackumuleras i fisk, grönsaker och produkter från boskap i högre grad än i andra livsmedel. Den största delen av det strontium vi får i oss via kosten kommer från spannmål, bladgrönsaker och mejeriprodukter.
Kroppen gör sig av med det mesta strontiet på samma sätt som med andra överskottsmineraler och avfallsämnen – genom svett, urin och avföring. En del strontium kan dock ansamlas på och inuti benen, eftersom ämnet beter sig likt kalcium i kroppen.
Hos vuxna fäster strontium vanligtvis vid benens yta, men ett barns växande kropp kan använda strontium för att bygga upp ny benmassa. Då kan ämnet lagras i kroppen i flera år. Eftersom benvävnaden ständigt bryts ner och ersätts med nya celler elimineras mycket av strontiet med tiden, men en del återanvänds av kroppen.
Det är ovanligt att människor får i sig höga halter strontium. Skulle barn göra det kan problem med bentillväxten uppstå, men risken är liten om de samtidigt får i sig tillräckligt med kalcium och protein. Barn som dricker mjölk, särskilt D-vitaminberikad mjölk, får sannolikt inga besvär med bentillväxten även om de konsumerar stora mängder stabilt strontium.
Stora mängder radioaktivt strontium är, liksom annat radioaktivt material, farligt. När ämnet ansamlas på eller inuti benen kan omgivande vävnad skadas av strålningen. Det gäller även benmärgen, kroppens viktigaste källa till nya blodceller.
Strålningen kan kraftigt minska antalet röda och vita blodkroppar, ungefär som när strålning medvetet används för att förstöra benmärg hos cancerpatienter. Låga nivåer av röda blodkroppar leder till anemi och trötthet, medan brist på blodplättar kan försämra blodets förmåga att levra sig. Förlust av vita blodkroppar försämrar dessutom kroppens förmåga att bekämpa infektionssjukdomar.
Radioaktivt material, inklusive strontium, kan orsaka cancer eftersom det skadar cellernas genetiska material. Både USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) och Internationella cancerforskningsbyrån (IARC) har klassat radioaktivt strontium som cancerframkallande för människor.
Enligt amerikanska myndigheten Agency for Toxic Substances and Disease Registry ökade förekomsten av leukemi i en befolkning efter att deras dricksvatten kontaminerats med radioaktivt strontium och andra radioaktiva ämnen från en anläggning för kärnvapenproduktion. Detta skedde längs floden Techa i Ryssland, med början i slutet av 1940-talet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online