Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden och kännetecknas av ihållande oro, spänning och ängslan som är svåra att kontrollera. Det finns flera behandlingsmöjligheter, och en av dem är pregabalin (varumärkesnamn Lyrica) – ett icke-bensodiazepinläkemedel som traditionellt har använts för att behandla neuropatisk smärta orsakad av skadade nerver.
Utöver oro och spänning åtföljs generaliserat ångestsyndrom ofta av andra kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmbesvär, andningsproblem, sömnsvårigheter och autonoma symtom. Pregabalin tas upp snabbt i kroppen (vanligtvis inom en timme) och verkar genom att binda till underenhetsproteiner i spänningskänsliga kalciumkanaler, vilka reglerar funktioner inuti cellerna. Genom denna mekanism hämmar läkemedlet effektivt frisättningen av överdrivna mängder signalsubstanser som ansvarar för aktiverande, excitatoriska effekter i nervsystemet.
Användning av pregabalin mot generaliserat ångestsyndrom betraktas som off-label, det vill säga utanför det godkända användningsområdet. Läkemedlet ordineras ursprungligen för att lindra nervsmärta till följd av exempelvis diabetes, bältros eller fibromyalgi. Pregabalin är även ett antiepileptiskt läkemedel som används vid epileptiska anfall. Det dämpar effektivt de smärtsignaler som kroppen sänder ut från skadade nerver. Under senare år har forskning dessutom visat att läkemedlet har god effekt vid behandling av generaliserat ångestsyndrom.
En tysk studie från 2007 belyste pregabalins angstdämpande (anxiolytiska) egenskaper. Resultaten visade att pregabalin hade jämförbar effekt som venlafaxin, alprazolam och lorazepam hos patienter med generaliserat ångestsyndrom. Studien noterade också att pregabalin verkade lovande när det gällde att förebygga återfall av symtom. Sammantaget framstod pregabalin som ett intressant alternativ till bensodiazepiner, med få läkemedelsinteraktioner och färre biverkningar än flera andra preparat.
En studie från 2009 vid psykiatriska kliniken vid University of Pennsylvania bekräftade dessa resultat. Även den studien stödjer pregabalins angstdämpande effekt hos patienter med generaliserat ångestsyndrom.
Kliniska studier av pregabalins angstdämpande effekt visar att läkemedlet i allmänhet tolereras väl. Kontakta dock alltid din läkare om du drabbas av allvarliga eller långvariga besvär, exempelvis yrsel, huvudvärk, trötthet, gasbesvär, uppblåsthet, förstoppning, illamående, kräkningar, muntorrhet, onormalt högt humör, koncentrationssvårigheter, taalsvårigheter, förvirring, minnesproblem, balansrubbningar, muskelryckningar, ångest, ökad aptit, viktuppgång, svullnad i armar och ben, ryggsmärta, svaghetskänsla, allergiska reaktioner, hudförändringar, suddig syn, andnöd eller muskelsmärta.
Pregabalin har låg frekvens av läkemedelsinteraktioner. För att minimera risken bör du ändå informera din läkare om samtliga receptbelagda läkemedel, receptfria preparat, vitaminer och naturläkemedel du använder. Berätta också om eventuella allergier och om du lider av njursjukdom, diabetes eller hjärtsvikt – då kan en dosjustering behövas för att undvika biverkningar.
Liksom många andra psykiatriska läkemedel kan pregabalin i sällsynta fall öka risken för självmordstankar. Uppsök omedelbart din läkare om du får nya eller förvärgade tecken på självmordstankar eller depression. Informera även din läkare om du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online