Många dieter följs i syfte att gå ner i vikt, men även medicinska tillstånd kan avgöra vilken kost som rekommenderas. Personer med högt blodtryck kan exempelvis behöva en saltfattig kost, medan diabetiker ofta väljer en kolhydratfattig diet för att minska intaget av kolhydrater och socker.
Vid lever- eller njursjukdom samt vid gikt försämras kroppens förmåga att bryta ner protein. Organen tvingas då arbeta hårdare för att metabolisera proteinrika livsmedel, vilket kan leda till besvär som trötthet, benskörhet och njursten – och i värsta fall lever- eller njursvikt. En kost med begränsat proteinintag minskar belastningen på lever och njurar och främjar därmed en god organfunktion hos personer med lever- eller njurrelaterade problem.
Animaliskt kött är en av de viktigaste proteinkällorna. Nötkött, kyckling, fisk, lamm och fläsk innehåller alla stora mängder protein och bör endast ätas i små portioner när du följer en lågproteindiet. Även mindre uppenbara livsmedel är proteinrika och bör begränsas eller undvikas – till exempel bönor, nötter, havregryn, mjölk, ost, ägg och tofu.
Vissa frukter och grönsaker har dessutom ett högt proteininnehåll. Avokado, spenat, broccoli, torkade plommon, kokosnöt, tomater och vissa kålsorter hör till de mest proteinrika växtbaserade livsmedlen och bör därför också ätas med måtta.
Inom sjukvården har det länge debatterats hur mycket protein en normal kost bör innehålla. Vissa hälsoprofiler menar att även friska personer kan drabbas av problem vid ett alltför högt proteinintage, bland annat nedsatt njurfunktion, leversjukdom, hjärtinfarkt, stroke och benskörhet. Andra experter varnar istället för att för lite protein kan leda till anemi, cirkulationsproblem, muskelnedbrytning och nedsatt syn.
Som tumregel bör friska människor få i sig mellan 40 och 60 gram protein per dag, medan de som följer en lågproteindiet bör hålla sig till 15–30 gram dagligen. Diskutera alltid dina medicinska och näringsrelaterade behov med din läkare för att ta reda på vilken mängd protein som passar just dig.
Precis som vissa livsmedel är exceptionellt proteinrika och bör undvikas, finns det andra som naturligt innehåller lite protein och därför passar utmärkt i en lågproteindiet. Exempel är ris, salladsgröna, vitt bröd samt frukter och grönsaker med högt vatteninnehåll, som vattenmelon, ananas, majs och gurka.
Att lära sig byta ut proteinrika livsmedel mot ersättningar underlättar vardagen för dig som följer en lågproteindiet. Använd exempelvis växtbaserad gräddersättning i stället för mjölk. Välj magra köttalternativ som kalkon eller köttfärs med hög andel kött, gör köttet till ett tillbehör istället för huvudrätt vid middagen och använd tunna skivor charkuteri till lunchsmörgåsen.
Öka mängden grönsaker, rotfrukter och fullkorn för att ersätta köttet i rätter som gratänger och wok. Byt även ut stora mängder mild ost mot mindre mängder smakrik ost som cheddar, blåmögelost eller Limburger – då minskar du proteinet utan att tumma på smaken.
En lågproteindiet bör alltid läggas upp i samråd med läkare eller dietist, eftersom behovet varierar beroende på diagnos, sjukdomsstadium och kroppsstorlek. Med rätt planering kan kosten dock bidra till att avlasta lever och njurar och bibehålla en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online