Kolhydratfattiga dieter introducerades redan i mitten av 1800-talet, och sedan dess har olika lågkolhydrat-trender kommit och gått. Den senaste vågen dök upp under 1990-talet och har marknadsförts under en rad namn, bland annat Atkinsdieten och det glykemiska indexet. Grundidén bakom dessa dieter är att raffinerade kolhydrater leder till en överproduktion av insulin och därmed bidrar till fettlagring i kroppen.
Även om kolhydratfattig kost kan ge snabba resultat på vågen följer den med flera betydande hälsorisker som är viktiga att känna till.
Under normala omständigheter använder kroppen kolhydrater som bränsle. När kolhydrater inte tillförs via kosten går kroppen över i ett tillstånd som kallas ketos och börjar istället bryta ner sitt eget fett för energi. Vid ketos bildas ketoner – små kolfragment som skapas när fettdepåerna bryts ned – i blodet, och dessa ger kroppen den energi den behöver. Eftersom kroppen förbränner sina fettreserver i stället för kolhydrater leder detta till viktminskning.
Enligt WebMD kan ketos dock få allvarliga konsekvenser. Ett långvarigt ketostillstånd minskar visserligen aptiten, men orsakar samtidigt dålig andedräkt och illamående. På längre sikt kan ketos leda till njursten, kalciumförlust i skelettet, den inflammatoriska ledsjukdomen gikt samt svikt i stora organ.
Enligt träningsfysiologen och fitnessförfattaren Greg Landry är kolhydratfattiga dieter ofta fiberfattiga men fettrika. Brist på kostfiber ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och hjärtproblem, samt bidrar till mag- och tarmbesvär som förstoppning. Landry påpekar även att dessa dieter saknar tillräckligt med växtbaserade näringsämnen och antioxidanter – ämnen som skyddar mot hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Dessutom konsumerar många människor redan idag för mycket protein, vilket ökar risken för njurproblem och benskörhet (osteoporos). Slutligen menar Landry att ett högt fettintag är ohälsosamt – fettrika kostvanor kopplas till ökad risk för vissa typer av artrit, gallsten, stroke, hjärtsjukdom samt cancer i matsmältningssystemet.
År 2002 utvecklade Physicians Committee for Responsible Medicine en pilotversion av ett online-register för personer som drabbats av hälsoproblem kopplade till kolhydratfattig kost. Webbplatsen frågade om besvär som benskörhet, förhöjda kolesterolvärden och njurproblem. I december 2003 hade 429 personer svarat, och många angav att de upplevt mer än ett hälsoproblem under tiden de följt en lågkolhydratkost.
Resultaten var slående: 89 procent av de registrerade rapporterade nedsatt njurfunktion, 40 procent energibrist och 33 procent hjärt-kärlsjukdom. Ytterligare 29 procent hade svårt att koncentrera sig. Fyra procent hade fått en cancerdiagnos, varav en procent specifikt kolorektal cancer. Andra rapporterade besvär inkluderade gikt, gallblåseproblem och förstoppning.
Även om kolhydratfattiga dieter kan ge snabb viktminskning bör du noga väga fördelarna mot de potentiella hälsoriskerna. Innan du gör större förändringar i din kost är det alltid klokt att rådfråga läkare eller legitimerad dietist, särskilt om du har befintliga hälsotillstånd som diabetes, njursjukdom eller hjärt-kärlproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online