Ditt kroppsmasseindex (BMI) är ett mått på förhållandet mellan längd och vikt som kan ge viktig information om din allmänna hälsa. BMI används ofta för att bedöma övervikt och fetma, men kan också visa om en person är underviktig och eventuellt lider av undernäring. BMI ger dock ingen information om den specifika orsaken till undernäringen eller om vilka näringsämnen som saknas i kosten.
BMI beräknas utifrån din längd och vikt. Eftersom muskler väger mer än fett kan BMI ibland vara missvisande, och mycket muskulösa personer kan få ett BMI som klassas som "överviktigt" trots mycket låg kroppsfettprocent. Om du klassificeras som underviktig på BMI-skalan kan du fortfarande ha ett överskott av kroppsfett, men troligen mycket lite muskelmassa.
Att vara underviktig kan vara lika farligt som att vara överviktig. Därför använder läkare ibland BMI som ett verktyg för att bedöma om en person behöver gå upp i vikt.
Enligt Storbritanniens nationella hälsoverk, National Health Service (NHS), betraktas personer med ett BMI under 18,5 som underviktiga, och personer med ett BMI under 20 löper risk att vara undernärda. Ju lägre BMI, desto större är sannolikheten att personen är undernärd.
BMI mäter dock inte vilken mat en person faktiskt äter, och även en person med ett normalt eller högt BMI kan vara undernärd. En kost som enbart består av snabbmat kan till exempel leda till snabb viktökning, men ger inte den näring som krävs för att hålla sig frisk. BMI är därför endast en av flera metoder för att bedöma undernäring – en kombination av symtom och kostanalys är avgörande för att kunna ställa diagnosen.
Vanliga tecken på klinisk undernäring är bland annat:
Låg energinivå
Humörsvängningar
Att hela tiden frysa
Ökad kroppsbehåring
Depression
Diarré
Koncentrationssvårigheter
Yrselanfall och svimningskänslor
Hjärtklappning
Om en läkare misstänker att du kan vara undernärd kommer hen att fråga om dina matvanor och kan även göra en bedömning för att avgöra om du har en ätstörning. Har du ett lågt BMI men samtidigt äter en näringsriktig kost kan läkaren istället överväga andra förklaringar, exempelvis en överaktiv sköldkörtel.
Beroende på hur allvarlig undernäringen är kan du behöva arbeta tillsammans med en dietist eller nutritionist för att ta fram en hälsosam och balanserad kostplan. Näringsrika kaloridrycker kan hjälpa dig att gå upp i vikt och få i dig viktiga mikronäringsämnen, medan kaloririka livsmedel som nötter och fisk bidrar med viktiga makronäringsämnen. Din läkare kan också rekommendera ett multivitaminpreparat som komplement.
Är du underviktig är det sällan en hälsosam strategi att försöka gå upp i vikt snabbt. Precis som vid bantning gäller det att fokusera på att långsamt förbättra sina matvanor, så att vikten ökar gradvis och hållbart över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online