Matsmältningen bryter ner maten till molekyler som är tillräckligt små för att tas upp i blodet och fungera som näringsämnen för kroppen. Vissa material smälts dock aldrig utan passerar genom matsmältningskanalen i stort sett oförändrade. Det vanligaste materialet som människor konsumerar men som förblir osmält under hela processen är cellulosa – huvudkomponenten i växtcellernas väggar. Eftersom människan inte kan smälta cellulosa fungerar den som fibrer i kosten och bidrar med flera hälsofördelar.
Hos människan börjar matsmältningen redan i munnen, när salivkörtarna utsöndrar saliv som innehåller enzymet salivamylas. Detta enzym sätter igång nedbrytningen av stärkelse redan innan maten sväljs, vilket inleder processen där maten successivt delas upp i allt mindre molekyler.
När maten färdas vidare genom matsmältningskanalen blandas den med matsmältningsvätskor från magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln och levern. Dessa vätskor bryter ner maten ytterligare tills kroppen kan ta upp de näringsämnen som behövs. Resten passerar ut ur kroppen som avfallsprodukter.
När ett ämne beskrivs som lösligt innebär det att det kan lösas upp i ett annat ämne. Lösliga fibrer är sådana som kan hydrolyseras, det vill säga brytas ner genom en kemisk reaktion med vatten. Olösliga ämnen kan däremot inte lösas upp i en vätska.
Material som olösliga fibrer, vilka inte kan smältas av människan, passerar genom matsmältningskanalen och ökar volymen på avföringen. Detta stimulerar tarmarna att dra ihop sig och pressa materialet framåt genom systemet.
Lösliga fibrer finns exempelvis i frukt, baljväxter, grönsaker och havrekli. De löses lätt upp efter intag och rör sig genom matsmältningskanalen som en mjuk geléliknande substans.
Intressant nog klarar vissa djur av att smälta cellulosa. Idisslare – det vill säga idelätare som kor och får – har mikroorganismer i en speciell säck i sitt matsmältningssystem som kan bryta ner cellulosan till användbara näringsämnen. Hos människan däremot passerar olösliga fibrer som cellulosa i princip oförändrade genom hela matsmältningen, från intaget tills de lämnar kroppen som avfall.
Biologer och nutritionister kallar de material som inte smälts under matsmältningen för kostfibrer. Även om kostfibrer saknar näringsvärde anser forskare att de är avgörande för en hälsosam kost tack vare sina andra positiva effekter.
Osmältade material ökar volymen av avföringen och utlöser peristaltik – det vill säga sammandragningar av de icke-villstyrda musklerna som transporterar materialet genom tarmarna – vilket snabbar upp matsmältningsprocessen. Detta leder till regelbundna tarmrörelser och förebygger förstoppning. En fiberrik kost kan dessutom minska risken för tjocktarmscancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online