Kemisten James M. Schlatter upptäckte aspartam helt av en slump år 1965. Medan han arbetade med att ta fram ett läkemedel mot magsår blandade han asparaginsyra och fenylalanin – och när han smakade på ämnet upptäckte han att det var sött. År 1974 godkände den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) aspartam som sötningsmedel i vissa livsmedel. Även om många källor hävdar att aspartam är ofarligt, eller att riskerna är omdiskuterade, pekar ett flertal studier på allvarliga hälsorisker kopplade till intaget.
En studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives år 2006 visade att doser av aspartam inom ramen för normal daglig konsumtion har cancerframkallande effekter. En uppföljande studie från samma forskargrupp år 2007 avslöjade dessutom att riskerna är ännu högre vid exponering under graviditet och tiden strax efter födseln.
I studien från 2007 följde forskarna labbråttor under hela deras naturliga liv, med dagliga proportionerade doser av aspartam – från den tolfte dagen av fosterlivet fram till naturlig död. Resultatet var slående: medan 18,7 procent av de exponerade råttorna i den första studien utvecklade elakartade tumörer, var motsvarande siffra i den andra studien hela 31,4 procent.
En långtidsstudie publicerad i European Journal of Oncology bekräftade resultat från en tidigare undersökning som visade att aspartam bidrar till bildningen av formaldehyd i cellerna, genom reaktion med cellulära proteiner som enzymer och DNA. Formaldehyden ackumuleras i kroppen med varje dos, vilket innebär att personer som konsumerar aspartam dagligen löper en avsevärt högre risk.
Studien visade även en ökning av elakartade hjärntumörer hos råttor som fick aspartam. Sambandet var tydligt: ju högre dos, desto fler cancersjukdomar uppstod.
Doktor Timothy Barths forskning om aspartam vid Texas Christian University gav intressanta resultat. Personer som regelbundet drack lightläsk uppvisade ingen korttidsminnesförlust, men de rapporterade långtidsminnesproblem betydligt oftare. Det glömda handlade bland annat om detaljer i den personliga vardagsrutinen eller om ett visst arbete hade blivit slutfört.
Barth påpekade att tidigare forskning som inte funnit några minnesstörningar orsakade av aspartam endast hade undersökt en enskild typ av minne – vilket kan förklara de olika resultaten.
Forskare vid University of Texas Health Sciences Center drog slutsatsen att risken för övervikt ökar med 41 procent för varje flaska lightläsk en person dricker per dag. En annan studie, utförd av doktor H.J. Roberts och publicerad i Journal of Applied Nutrition, visade att försökspersoner som rapporterade symtom från aspartam också rapporterade viktökning.
Kvinnor som konsumerade aspartam fick i sig fler kalorier direkt efteråt än de som druckit sockersötade drycker eller vatten. Förklaringen är att aspartam skapar ett kaloriunderskott i kroppen, vilket triggar igång hungern så att kroppen försöker kompensera för bristen.
Trots att aspartam är godkänt som livsmedelstillsats i stora delar av världen, tyder flera studier på samband mellan intaget och allt från cancer till minnesproblem och viktuppgång. Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) ska dock alltid undvika aspartam, eftersom kroppen inte kan bryta ner aminosyran fenylalanin. Den som vill minska sitt intag kan med fördel läsa innehållsförteckningen noggrant – aspartam finns i många sockerfria produkter, läskedrycker, tuggummin och läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online