Dricksvatten innehåller näringsämnen som antingen bildas genom naturliga processer eller tillförs under olika steg i vattenbehandlingen. En vattenanalysrapport mäter koncentrationerna av dessa ämnen och varnar dig om de förekommer i onormalt höga halter. Här går vi igenom vilka näringsämnen vattnet vanligtvis innehåller, hur rapporten är uppbyggd och vilka gränsvärden som gäller.
Dricksvatten innehåller essentiella mineraler – alltså näringsämnen som människokroppen inte kan tillverka själv och som därför måste tas upp via födan. Utan dessa mineraler ökar dödligheten på grund av ett försvagat immunförsvar, samtidigt som den fysiska och psykiska utvecklingen försämras.
Dricksvatten innehåller typiskt sett de nutritionellt viktiga mineralerna selen, natrium, klor, fluorid, kalcium, magnesium, koppar, zink och järn.
En vattenanalysrapport innehåller en lista över de föroreningar som analyserats samt deras respektive koncentrationer. Mineralerna som påträffas i dricksvatten klassas som så kallade besvärsföroreningar, eftersom de mycket sällan orsakar några negativa hälsoeffekter.
I höga koncentrationer ger de dock vattnet en bitter och bräckig smak. De kan också missfärga VVS-armaturer, drycker och tvätt, vilket gör dem till ett praktiskt snarare än ett hälsomässigt problem.
University of Pennsylvania tillhandahåller en lista över parametrar för vattenföroreningar som hjälper konsumenter att tolka sina vattenanalysrapporter. De acceptabla gränsvärdena för några av de näringsämnen som förekommer i vatten, enligt den amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency), är:
Genom att jämföra värdena i din egen analysrapport med dessa referensgränser kan du enkelt avgöra om vattnet i ditt hem håller god kvalitet eller om ytterligare åtgärder, exempelvis filtrering, behövs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online