En jejunostomikateter, ofta kallad J-kateter, används när en patient inte kan äta tillräckligt mycket mat via munnen för att bibehålla en hälsosam vikt. Näringsgivning via en J-kateter eller G-kateter (gastrostomikateter) kallas enteral näring, och när all näring helt tas upp via katetern talar man om total enteral näringsbehandling. Ingreppet utförs på sjukhus, men många patienter fortsätter att få näring via katetern även efter hemkomst. Katetern används också för att administrera läkemedel.
För att vården ska fungera säkert är det avgörande att både patienten och anhöriga vårdare har god kunskap om korrekt skötsel. Här följer de viktigaste riktlinjerna.
En J-kateter förs genom bukväggen in i tunntarmens andra del, jejunum. Ingreppet görs antingen laparoskopiskt (titthålskirurgi) eller med öppen kirurgisk teknik. Efter placeringen behandlas kateterns utgångsställe på buken med antibiotikasalva och täcks med förband. En bukbältte används för att skydda området.
När ingreppet är klart går en sjuksköterska eller dietist igenom hur katetern ska skötas, hur näringspumpen används samt vilken näringslösning som passar patientens specifika behov bäst. Vårteamet startar näringsgivningen via katetern så snart patienten har återhämtat sig från operationen och läget är stabilt.
Efter hemkomsten ska katetern kontrolleras, rengöras och förbindas en gång per dag. Den dagliga rutinen innebär att man letar efter rodnad, svullnad, sprucken hud och vätska som läcker från kateterns utgångsställe. Patienten bör se till att bad- och duschvatten inte kommer i kontakt med katetern. Vanlig duschar och bad kan återupptas normalt efter fyra till sex veckor. Händerna måste alltid tvättas noggrant före och efter all hantering av J-katetern.
Rengöring sker med ljummet tvålvatten och en ren tvättdyna eller bomull. Därefter spolas och torkas området ordentligt. Om kateterstället har läkt helt och hållet och inte läcker någon vätska kan det lämnas oförbundet. Annars byts förbandet dagligen enligt de instruktioner som gavs på sjukhuset. Katetern ska sedan fästas mot kläder eller hud med papperssjukvårdstejp för att skydda både katetern och tunntarmen från skador.
En näringspump används för att föra mat in i katetern. Patientens medicinska team ordnar oftast så att en besökande sjuksköterska eller en hemsjukvårdsorganisation tillhandahåller pumpen och instruerar i dess användning. Den här personalen bör finnas tillgänglig för hjälp med både underhåll av katetern och själva näringsgivningen.
Katetern spolas med ljummet vatten för att förhindra att den täpps igen. Detta görs både före och efter varje mål näring eller varje läkemedelstillförsel. Vid kontinuerlig näringsgivning spolas katetern var fjärde till sjätte timme dygnet runt. Används katetern inte en viss dag måste den ändå spolas minst en gång under dagen.
Läkemedel krossas och blandas med vatten och förs sedan in i katetern med en spruta. Vid administrering ska katetern spolas med 30 ml vatten mellan varje läkemedel samt efter att alla läkemedel getts. För att undvika proppar i katetern får läkemedel aldrig blandas med varandra, och de ska heller aldrig tillsättas direkt i näringslösningen.
Patienten bör kontakta sin kirurg om katetern lossnar, täpper igen, får anslutningsproblem eller börjar läcka. Symtom som tyder på infektion – exempelvis feber, frossa, rodnad eller svullnad kring kateterstället – ska omedelbart rapporteras till vårdteamet. Det samma gäller hårdhet, smärta eller blödning i buken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online