Kolesterol spelar en central roll i produktionen av hormoner, D-vitamin och gallsyror, vilka är avgörande för fettupptaget i kroppen. Levern producerar normalt tillräckligt med kolesterol för att täcka kroppens behov, men kolesterol tillförs även via kosten. Förhöjda kolesterolnivåer i blodet kan leda till åderförkalkning (ateroskleros) och hjärt-kärlsjukdom. Hyperkolesterolemi, det vill säga högt kolesterol i blodet, kan behandlas effektivt med kolesterolsänkande läkemedel.
Statiner hämmar aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas, vilket bromsar kolesterolproduktionen. De ökar samtidigt bortforslandet av LDL-kolesterol ("det onda" kolesterolet) från blodet, höjer nivåerna av HDL ("det goda" kolesterolet) och sänker både totalkolesterolet och triglyceriderna.
Nikotinsyrapreparat sänker totalkolesterolet, LDL och triglyceridnivåerna samtidigt som de höjer nivåerna av det goda kolesterolet.
Absorptionshämmare minskar LDL genom att selektivt reducera kolesterolupptaget i tarmen. De är ett bra alternativ för personer som inte tål statiner eller som drabbas av biverkningar när statindosen höjs.
Fibrater höjer nivåerna av det goda kolesterolet samtidigt som de sänker triglyceriderna. Triglycerider ingår i VLDL-partiklar (very low-density lipoproteins), som ofta beskrivs som "föregångare" till LDL.
Gallresiner (gallsyrebindare) är en grupp kolesterolsänkande läkemedel som även kan användas mot diarré. De är dock endast effektiva när diarrén beror på ökade mängder gallsyror i tarmen, exempelvis efter operation i mag-tarmkanalen. Vanliga biverkningar är förstoppning, uppblåsthet, gasbildning och illamående.
Läkemedlen binder gallsyrorna i tarmen och främjar deras utsöndring via avföringen. Detta rubbar balansen där kolesterol omvandlas till gallsyror i levern, som sedan recirkulerar via levern och gallblåsan. Kroppen metaboliserar då mer kolesterol för att återställa gallsyrebalsansen, vilket i sin tur sänker kolesterolnivån i blodet.
Kolesterolsänkande läkemedel kan orsaka buksmärtor och krampar, magbesvär, illamående, diarré och kräkningar.
Vissa personer som använder statiner kan även drabbas av neuropati i armar och ben. Muskelömhet eller muskelsvaghet, tillsammans med mörkfärgad urin, ska alltid undersökas omgående av läkare, eftersom det kan vara tecken på myopati, myosit, rabdomyolys eller akut njursvikt.
Absorptionshämmare kan ge bihåleinflammation (sinuit), hudutslag, myopati, hepatit, pankreatit samt i sällsynta fall livshotande angioödem.
Nikotinsyra kan orsaka värmevallningar och rodnad i huden, även om tolerans ofta utvecklas med tiden. Högre doser är kopplade till ökad risk för hyperglykemi, leverproblem och gikt.
Fibrater kan orsaka trötthet, huvudvärk, gallsten samt muskelvärk och smärta som inte är relaterad till rabdomyolys.
God vätskebalans är avgörande. Elektrolytdrycker hjälper till att ersätta det natrium och den glukos som förloras vid täta tarmtömningar. Undvik vätskedrivande drycker som kaffe och alkohol.
Du kan också påverka avföringens konsistens för att minska diarrébesvären. Livsmedel som bananer, äpplen, ris och fiberrik mat såsom kli kan bidra till färre toalettbesök och mer regelbundna tarmrörelser.
Om du misstänker att dina tarmproblem hänger samman med ditt nuvarande kolesterolläkemedel, diskutera gärna med din läkare möjligheten att byta preparat.
Hyperkolesterolemi kan vara ärftlig, men den kan också bero på en fettrik kost i kombination med fysisk inaktivitet och en ohälsosam livsstil. Du kan själv förbättra din hälsa genom att minska alkoholkonsumtionen och äta en kost med lågt innehåll av mättat fett. Ökad fysisk aktivitet underlättar även kontrollen av höga kolesterolnivåer, och viktnedgång minskar belastningen på hjärtat. I kombination med kolesterolsänkande medicinering innebär detta vanligtvis en lägre risk att utveckla kranskärlssjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online