Så många som 4 500 produkter innehåller det konstgjorda sötningsmedlet sukralos, som ofta säljs under varumärket Splenda. Sukralos framställs ur vanligt socker genom en kemisk process. Även om sötningsmedlet är godkänt för utbrett bruk av den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA, och miljontals människor konsumerar det regelbundet, finns fortfarande frågetecken kring dess möjliga hälsoeffekter. Kan det verkligen påverka din hälsa att röra ner Splenda i kaffet? Här går vi igenom fakta, forskning och vanliga funderingar.
Sukralos är hela 600 gånger sötare än vanligt socker. Forskare skapar ämnet genom att förändra sockrets kemiska struktur – väte-syreatomer på sockermolekylen ersätts med kloratomer. Kroppen känner då inte längre igen produkten som ett kolhydrat, utan den passeras rakt genom matsmältningen utan att ge några kalorier. År 1998 godkände FDA användningen av sukralos i 15 konsumentprodukter, och redan året därpå fick sötningsmedlet godkänt som allmänt sötningsmedel.
Till skillnad från vissa andra kalorifria sötningsmedel påverkas varken smak eller struktur hos sukralos av värme. Det gör ämnet särskilt användbart i matlagning och bakning. Du hittar därför sukralos i produkter som marknadsförs som "light", "sockerfria", "lågsocker" eller dietvarianter. Många läskedrycker, bakverk, glassar, yoghurtar, puddingar, fruktkonserver, siraper och godis innehåller sukralos. Du kan också själv använda Splenda i stället för socker när du bakar för att minska kaloriinnehållet.
Rapporterade besvär från sukralos är främst mag- och tarmrelaterade, exempelvis diarré, gaser och uppblåsthet. Vissa personer verkar vara extra känsliga och upplever mer ovanliga symtom som nässelutslag och hudutslag, väsande andning och hosta, bröstsmärtor, ångest och humörsvängningar, nedstämdhet, hjärtklappning samt kliande ögon.
Kring förekomsten av klor i sukralos har det förts en del diskussion. Klor är i ren form ett gift och ett känt cancerframkallande ämne. Den klorförening som används i sukralos är dock klorid, vilket är helt ofarligt. Klorid finns nämligen naturligt i livsmedel som sallad och svamp – ja, till och med i vanligt bordsalt.
Amerikanska National Cancer Institute anser inte att sukralos är farligt. För att sötningsmedlet skulle få godkännande av FDA genomfördes hundratals studier om dess säkerhet under loppet av 20 år, och ingen av dem fann några märkbara hälsoeffekter orsakade av sukralos. Även internationella experter har granskat säkerheten, och sötningsmedlet är idag godkänt i 60 länder världen över.
Forskning har pekat ut regelbunden konsumtion av konstgjorda sötningsmedel som en möjlig bidragande faktor till viktuppgång och fetma. I en studie publicerad i tidskriften Behavioral Neuroscience 2008 undersökte forskare vid Purdue University råttor som fick antingen yoghurt sötad med ett kalorifritt sötningsmedel eller yoghurt sötad med glukossirap. Resultatet blev slående: råttorna som åt det kalorifria sötningsmedlet intog fler dagliga kalorier, byggde upp mer kroppsfett och gick upp mer i vikt än råttorna som fick riktigt socker.
Forskarna misstänker att konstgjorda sötningsmedel på något sätt stör kroppens förmåga att reglera matintaget, vilket i förlängningen kan leda till överätning och viktuppgång. Även om resultaten kommer från djurstudier ger de ytterligare skäl att inte se sötningsmedel som en helt riskfri genväg.
Sukralos bedöms som säkert av myndigheter och experter i ett stort antal länder, och de flesta människor kan konsumera det utan problem. Samtidigt rapporterar vissa känsliga individer magbesvär eller andra reaktioner, och långtidsstudier kring vikteffekter pågår. Som med så mycket annat inom kost är nyckeln måttlighet – och om du upplever besvär kan det vara klokt att begränsa ditt intag och kontakta vården för råd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online