Hay-kosten utvecklades år 1911 av läkaren William Howard Hay och introducerade en tanke som var ny för sin tid: att framgång med bantning inte enbart handlar om hur mycket du äter, utan om vilka livsmedel du äter tillsammans. Dieten lägger stor vikt vid kroppens pH-balans och utgår från idén att kroppen mår bäst i ett alkaliskt tillstånd. Eftersom den sura eller alkaliska balansen påverkas av maten du stoppar i dig syftar Hay-kosten till att lära dig hur du kan luta pH-vågen åt det hållbara hälsosamma hållet.
Kärnan i Hays metod vilar på hans egen forskning. Enligt denne kan måltider som enbart innehåller proteiner eller stärkelser smältas på ungefär två timmar, medan måltider som blandar båda kategorierna kan ta upp till tio timmar att bryta ner. Detta skulle i sin tur leda till att maten jäser i magen och bildar gifter i kroppen.
Följer du Hay-kosten bör du därför alltid kombinera proteiner med neutrala livsmedel, eller stärkelser med neutrala livsmedel – men aldrig blanda proteiner och stärkelser i samma måltid. Frukt ska dessutom endast ätas till frukosten. Hay själv hävdade att han botat sitt utvidgade hjärta, ett tillstånd som vid den tiden ansågs praktiskt taget obotligt, tack vare denna kosthållning.
Till proteinkategorin räknas allt kött, exempelvis nötkött, kyckling, fisk och kalkon, men även mejeriprodukter som ägg, ost, yoghurt och mjölk. Även flera baljväxter hamnar här, bland annat linser, sojabönor, kidneybönor och pintobönor.
De mest uppenbara stärkelsekällorna är vete, råg, korn, havre, bröd, flingor och mjöl. Enligt Hays indelning hör dock även söta frukter till denna grupp – däribland mogna bananer, fikon, druvor och russin. Även sötsmakande grönsaker som pumpa och sötpotatis klassas som stärkelser. Kom ihåg att dessa två kategorier aldrig får kombineras inom samma måltid.
Neutrala livsmedel kan däremot tryggt kombineras med såväl proteiner som stärkelser. Hit räknas alla nötter utom jordnötter (som botaniskt sett är baljväxter), olivolja, äggulor, smör och grädde.
När det gäller tajmingen bör du vänta minst fyra timmar mellan måltiderna. Då hinner magen smälta maten helt innan nästa portion serveras, vilket minskar risken att stärkelser och proteiner oavsiktligt blandas i matsmältningsprocessen.
Det är värt att notera att modern näringsvetenskap inte stödjer teorin om att proteiner och stärkelser inte kan smältas tillsammans. Kroppen producerar nämligen samtidigt de enzymer som krävs för båda processerna, och studier har inte kunnat visa att matkombinering ger bättre viktnedgång än en vanlig balanserad kost. Vissa personer upplever dock mindre uppblåsthet och bättre matsmältning med metoden, även om det snarare kan bero på mer regelbundna och medvetna måltidsvanor än på själva kombineringsprincipen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online