Serotonin är en av kroppens viktigaste signalsubstanser och påverkar en rad livsviktiga processer som styrs av det neuroendokrina systemet, centrala nervsystemet och det kärlsystem som transporterar blod genom kroppen. Ämnet spelar en central roll för våra känslor – allt från depression och nedstämdhet till glädje och välbefinnande – samt för våra sömn-vakna-mönster.
Hur mycket serotonin som bildas i kroppen varierar beroende på flera faktorer, exempelvis ålder, kön och allmän hälsostatus. Det innebär att serotonins effekter kan se olika ut från person till person.
Fördelningen av serotonin i kroppen är fascinerande: cirka 90 procent produceras i de enterochromaffina cellerna i mag-tarmkanalen, 5 procent i nervcellerna i tarmarna, och de återstående 5 procenten i centrala nervsystemet. Denna breda spridning visar att serotonin har en avgörande funktion för god hälsa. Serotonin som bildas i centrala nervsystemet påverkar exempelvis hur hjärnan bearbetar information och hur nervsystemet koordinerar kroppens rörelser.
Serotonin bildas utifrån aminosyran tryptofan, som är ett essentiellt näringsämne som finns i proteinrika livsmedel som bananer, sojabönor och mjölk. Både serotonin och dess föregångare tryptofan finns även som ingrediens i vissa multivitaminer och kosttillskott.
Som signalsubstans hjälper serotonin till att reglera en rad beteenden som styrs av centrala nervsystemet. Enligt Karolina Lemperts rapport i Harvard Brain har låga nivåer av serotonin kopplats till försämrat verbalt minne, sämre beslutsfattande och till och med depression.
Med normala serotoninnivåer i hjärnan kan du exempelvis känna en optimistisk inställning och vilja anstränga dig hårdare trots att du misslyckats med ett prov. Har du däremot låga nivåer blir du lätt ledsen och kan så småningom utveckla depression.
Ett av de ställen där serotonin syntetiseras är det kärlsystem som transporterar blod genom kroppen. Mer precist lagras serotonin i de inre granulerna i blodplättarna, som samlas och bildar en propp där blodkärlen skadats eller vid sår. Aggregeringen av blodplättar är en automatisk reaktion från kroppen för att bekämpa bakterier och stoppa ytterligare blodförlust från ett öppet sår. Serotonin är alltså en del av den normala läkningsprocessen som möjliggörs av blodkoagulationssystemet.
Serotonin spelar också en roll i regleringen av våra sömn-vakna-mönster. Under svältperioder aktiveras exempelvis hormoner som bryter ner lagrade aminosyror i levern för att producera energi. Detta ökar tryptofannivåerna i hjärnan och leder därmed till högre serotoninnivåer. Den ökade serotoninnivån påverkar vakenheten, enligt Eugene Toy, MD, i boken "Case Files: Biochemistry". När serotoninhalten stiger som svar på vissa stimuli kan det alltså förändra det normala sömnmönstret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online