Riskakor kan ätas precis som de är eller kombineras med olika pålägg för ett snabbt och enkelt mellanmål. De är ett populärt val för personer som följer en glutenfri kost eller en fiberfattig kost, och tack vare det låga kalori- och fettinnehållet har de länge använts av bantare. Men trots ryktet som ett hälsosamt alternativ till godis och chips finns det flera nackdelar och risker kopplade till riskakor som du bör känna till.
Riskakor tillverkas oftast av puffade fullkorn av ris, men vissa varianter från länder som Japan och Kina görs av malet ris. En vanlig, osmakad riskaka innehåller lite fett och lite socker. Proteininnehållet är lågt eller nästintill obefintligt, och huvuddelen av kalorierna kommer från kolhydrater. Jämfört med andra stärkelserika livsmedel har riskakor få kalorier per portion – en osmakad kaka på cirka 8,5 gram innehåller 35 kalorier, mot 58 kalorier för en portion potatis på cirka 75 gram.
De viktigaste mineralerna i riskakor är mangan, selen, magnesium och tryptofan. Sammantaget är dock näringsvärdet lågt, liksom vitamininnehållet – främst vitamin E, K och B-vitaminer. Proteinet i riskakor är dessutom ofullständigt, vilket betyder att det saknar tillräckliga mängder av flera essentiella aminosyror. Genom att kombinera riskakor med baljväxter, till exempel bönor, kan du dock tillföra aminosyran lysin och göra mellanmålet till ett komplett protein.
Med alla smaksatta riskakor som finns idag blir det svårare att jämföra produkterna. Extra socker eller fett tillsätts ofta, vilket ökar kaloriinnehållet. En karamellriskaka på cirka 14 gram innehåller exempelvis runt 45 kalorier, medan en cheddarostkaka på cirka 17 gram kan ligga på 70 kalorier. Natriuminnehållet i osmakade riskakor är lågt, men i smaksatta varianter som cheddarost kan det vara betydligt högre.
Kalorier är viktiga när du bantar, men det är kvaliteten på kalorierna som avgör. Riskakor levererar framför allt kolhydrater men nästan ingen fiber och mycket lite protein. Det gör att de inte mättar särskilt länge – och som bantare vill du ha mat som håller dig mätt och nöjd mellan måltiderna.
Glykemiskt index (GI) mäter hur mycket blodsockret stiger efter att du ätit en viss livsmedel. Mat med lågt GI, som havregrynsgröt och spaghetti, gör att du känner dig mätt längre och därmed äter färre kalorier totalt. Livsmedel som snabbt höjer blodsockret skapar däremot ett stort insulinbehov, vilket är extra viktigt för personer med diabetes att tänka på.
Riskakor har ett mycket högt glykemiskt index – hela 87. Som jämförelse ligger vitt bröd på 71 och cornflakes på 80. Ett smart knep är att toppa riskakan med något som sänker mellanmålets sammanlagda GI. Persikor har exempelvis ett GI på 28, medan ananas ligger på 66.
Ett mindre känt men viktigt problem är att ris kan innehålla oorganisk arsenik, ett naturligt förekommande ämne som tas upp från jorden vid odling i vattenfyllda risfält. Eftersom riskakor ofta består av pressat ris kan de bidra till ditt totala intag av arsenik, särskilt om du äter dem ofta. Livsmedelsmyndigheter rekommenderar därför att variera spannmålskällorna och inte basera kosten enbart på risprodukter, särskilt för små barn.
Riskakor kan vara ett praktiskt och kalorisnålt mellanmål, men de är långt ifrån någon näringsmässig superfood. Det höga glykemiska indexet, avsaknaden av fiber och protein, det låga näringsvärdet samt möjliga spår av arsenik gör dem mindre hälsosamma än många tror. Äter du riskakor, välj osmakade varianter och kombinera dem med mättande pålägg som hummus, avokado, keso eller nötsmör – då får du ett betydligt mer balanserat mellanmål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online