Det finns inget som heter en perfekt vikt. Genomsnittlig kroppsvikt varierar beroende på kön, ålder och längd. Dessutom är mängden kroppsfett inte alltid en tydlig indikator på den allmänna hälsan. Vill du dock få en bra uppfattning om vilken vikt som kan vara hälsosam för dig – och hur du når dit – är det en bra start att beräkna ditt Body Mass Index (BMI) och din basal ämnesomsättning (BMR). Konsultera alltid en läkare innan du gör större förändringar i dina kost- eller träningsvanor.
Be en vän hjälpa dig att sträcka ett måttband från golvet till hjässan medan du står rak. Notera din längd i tum (1 tum = 2,54 cm) och ha uppgiften till hands för beräkningarna. Även om din längd finns angiven på körkortet bör du inte utgå ifrån att den är exakt, särskilt inte om det är länge sedan du senast mättes.
Notera din vikt i pund (1 pund ≈ 0,45 kg). Balansvågar med löpvikter, som ofta finns hos läkare och på vissa gym, är oftast mest exakta eftersom de kan nollställas. Har du inte tillgång till en sådan våg fungerar en elektronisk våg fint. Det viktigaste är att alltid använda samma våg för att undvika variationer mellan mätningarna.
Trots att BMI har kritiserats för att vara alltför förenklat är det ett enkelt mått på kroppsfett. Multiplicera din vikt i pund med 703 och dividera sedan resultatet med din längd i tum i kvadrat. En person som är 70 tum (ca 178 cm) lång och väger 200 pund (ca 91 kg) dividerar alltså 140 600 med 4 900, vilket ger ett BMI på 28,7.
Enligt BMI-skalan räknas ett värde under 18,5 som undervikt. Värden mellan 18,5 och 24,9 ligger inom det normala intervallet, 25–30 klassas som övervikt och över 30 som fetma. Kom dock ihåg att systemet långt ifrån är felfritt. Varje människa mår bäst och fungerar optimalt vid en viss vikt – att svälta sig för att nå ett BMI på 22 är betydligt farligare för hälsan än att vara lätt överviktig.
Har du bestämt dig för att gå ner i vikt är ett bra första steg att ta reda på din basal ämnesomsättning, alltså hur många kalorier kroppen behöver per dag. Med hjälp av faktorer som ålder, vikt, längd och kön ger BMR-formeln en uppskattning av det dagliga kaloriintag som krävs för att hålla vikten. Äter du mer ökar risken för viktuppgång, medan ett lägre intag – kombinerat med mindre portioner och kaloriförbrännande motion – gynnar viktminskningen. Använd Harris-Benedicts ekvation nedan:
Kvinnor:
655 + (4,3 × vikt i pund) + (4,7 × längd i tum) − (4,7 × ålder i år)
Män:
66 + (6,3 × vikt i pund) + (12,9 × längd i tum) − (6,8 × ålder i år)
Resultatet motsvarar antalet kalorier du kan äta per dag utan att gå upp i vikt.
BMI och BMR är användbara riktmärken, men de tar inte hänsyn till muskelmassa, benstruktur eller kroppsbyggnad. Använd därför siffrorna som utgångspunkt i ett samtal med din läkare eller dietist, som kan ge dig en mer individuell bild av vad en hälsosam vikt innebär just för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online